”Demens drabbar fattig och rik”

Nils-Olov Hagnelius, geriatriker, föreläser om demens och drar fulla åhörarsalar. Foto: Rolf Johnsson
Textstorlek:

Demens slår mot rik som fattig. Bot kan vården inte erbjuda, bara behandling. Fetma är en riskfaktor, fysisk aktivitet en skyddsfaktor.

Under tusentals år har vår medellivslängd varit 35 år. Idag är den 79-80 år för män, 83-84 för kvinnor. Hälften av barnen som föds idag tros få uppleva 100-årsdagen.
Margret Thatcher och Ronald Reagan fick demens, liksom Petr Falk (tv-detektiven Columbo). Eller som geriatrikern och överläkaren (USÖ) Nils-Olof Hagnelius, säger:
– Sjukdomen drabbar fattig och rik.

Däremot vem man inte varför den är mer utbredd i Skåne, Värmland, Västernorrland och sydöstkusten, och mindre i Dalarna, än i övriga landet.

4,8 miljoner nya fall rapporteras i världen varje år. Ett nytt var sjätte sekund. I Sverige finns 159000 demensdrabbade. 26000 insjuknar årligen. 45 procent av alla platser på särskilt boende upptas av demenssjuka.

 

Vad är demens?

–    Förvärrat tillstånd i en utvecklad hjärna. Alltså: försämrat minne plus försämrat språk, sämre uppmärksamhet, planerings- och rumslig förmåga.

–    För att ge diagnosen ska sjukdomsbilden vara av en art att den påverkar dagliga livet: äta, förflytta sig, toabesök, på/avklädning, dusch/bad…

 

Finns det bot?

–    Nej. Vi erbjuder ingen sådan. Bara behandling. Forskarna letar efter vägar att stoppa sjukdomen, men att väcka liv i döda hjärnceller och bli frisk, är i nuläget för bra för att var sant.

–    Däremot finns symptomatisk behandling (mediciner). Det talas om framtida vaccinationer som kan tillverka antikroppar. Men… inte än.

 

Vilka riskfaktorer kan påverka demens?

–    Högt blodtryck, fetma, rökning, diabetes… Däremot är hög ålder inte påverkbar.

 

Vad kan vi göra för att bromsa sjukdomen?

– Fysisk aktivitet, aktiv livsstil. Det kan handla om föreningsengagemang. Lösa korsord är bra, men helst i social gemenskap. Utbildning är också skyddande faktor.

–    I normalt åldrande ingår inte demens. Man kan få intrycket att alla åldringar får demens, men så inte. De flesta 85-åringar fungerar bra.

 

Rolf Johnsson