Så funkar extra val

Förtidsröstningen blir något kortare när det är extra val. Foto: Arkiv
Textstorlek:

Den 29 december tänker regeringen besluta att det blir extraval den 22 mars.

Ett extra val är i princip likadant som ett ordinarie val till riksdagen. För väljarna blir det som vanligt – röstkort skickas ut och kommunerna ordnar vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Man kommer också att kunna rösta från utlandet.

Men enligt regeringsformen ska ett extra val hållas inom tre månader från det att beslutet fattats. Det betyder att tidsschemat kring valet förkortas.

En vecka efter att beslutet fattats, ska anmälan om registrering av partibeteckning vara inlämnad till Valmyndigheten. Vanligtvis går gränsen vid sista februari – alltså ett drygt halvår innan valet.

20 dagar innan den extra valdagen får svenska ambassader och konsulat i andra länder börja ta emot röster. Vanligtvis är gränsen 24 dagar. Förtidsröstningen och budröstningen startar tio dagar innan valdagen. Vid ordinarie val startar de 18 dagar innan.

Det extra valet innefattar endast val till riksdagen, inte val till kommun och landsting.

Rösträtt har den som är svensk medborgare, någon gång har varit folkbokförd i Sverige, och fyller 18 år senast på dagen för det extra valet.

Vid en folkomröstning kan riksdagen välja att utvidga rösträtten till att exempelvis omfatta också dem som bara har kommunal rösträtt. Så kan man alltså inte göra vid ett extra val, utan det är samma regler för rösträtt som gäller vid ett ordinarie val. Rösträkningen fungerar som vanligt. Rösterna räknas under kvällen och natten i vallokalerna. Länsstyrelsen sköter den slutgiltiga sammanräkningen.