Miljoner semlor bakas inför tisdagen

Konditorn laddar. Emil Chandorkar är en av många bageriägare som har bråda tider inför tisdagarna före påsk. Foto: Rolf Johnsson
Textstorlek:

Snart dags för Fettisdagen som i år infaller 17 februari, sju tisdagar före påsk.
Över hela landet ska miljoner semlor bakas och säljas den dagen.

–    En riktig konditorifest. Vi bakar 120 000 stycken.

Det säger Emil Chandorkar, en av många konditorer som laddar för högtryck i bageriet.

På Sveas i Kumla smygstartade man redan på Sveadagen då 10000 semlor bakades, och såldes billigt enligt tradition.

–    Det tycks vara ett omättat intresse för semlor. Och det är jätteroligt, tycker vi i branschen. Det sätter fokus på branschens verksamhet, där vi vill glädja folk med kvalitetsbakverk.

–    Semletiden, och inte minst semledagen, är absolut en höjdpunkt för oss inom konditori- och bagerinäringen.

Semlor, eller hetvägg som man sa förr, har anor sedan 1500-talet då semlorna dyker upp först i Köpenhamn. Något senare kommer det berömda hålet i semlan. Men gömde hungriga munkar fläskbitar i hålet? Sägnen kan vara sann, men…

Vi vet att Gustav II Adolfs soldater firade intagandet av Würzburg med semlor och vin. 1679 anses semlan etablerad i Stockholm, och seden sprids sedan ut över landet.

1771 dör Adolf Fredrik, svensk kung, på Fettisdagen efter att ha ätit för många hetväggar på smörtisdagen, eller vittisdagen, som den också kallades.

Men dog han verkligen av semlorna? Var det inte av något annat? Jo, menar dagens historiker. Men han har ändå för alltid gått till historien för att ha ätit ihjäl sig på semlor.

1850 kommer mandelmassan. Strax innan sekelskiftet 1900 får fettisdagsbullen den form den har idag. När vispade grädden kommer på 1930-talet så är dagens semleform fullbordad.

Kuriosa: på 1950-talet agerade Jordbruksverket mot en bagare som sålde semlor innan Fettisdagen! Sug på den, idag.

Totalt äts det cirka 40 miljoner fastlagsbullar om året i Sverige.

Rolf Johnsson