På hal is för första gången

Står man på is för första gången kan det vara bra med lite stöd. Foto: Agnetha Brolin
Textstorlek:

– På med hjälmen. Du får absolut inte vara på isen utan hjälm, ropar Maria Holm till en av pojkarna som är på väg ut på isen på Lindövallen i Norrsundet.
Därute susar nyanlända barn och ungdomar runt på skidskor, många för första gången. Och hjälmen är obligatorisk för alla.

– När vi provade skridskor i morse var det många som aldrig haft skridskor på fötterna förr. Men titta på dem nu. De är jätteduktiga, utbrister Maria Holm som inte åker skridskor själv den här dagen.
– Neeheej, skrattar hon. Jag har inte åkt sedan jag gick i skolan, men jag har knutit väldigt många skridskor och börjar bli riktigt bra på det.
Hon jobbar som vikarie i skolan i Bergby och har hand om lovaktiviteter för flyktingbarn i Norrsundet. Skridskodagen ordnades på sportlovet.
17 barn, från förskoleklass till tonåringar på högstadiet, har anmält sig till skridskoåkningen.
De minsta barnen lär sig snabbt åka, bromsa och svänga. De lite äldre har svårare att hålla balansen och tar betydligt lugnare turer mellan sargerna.
– Det här är andra gången jag åker, säger Omid Sadat som tar det ganska försiktigt på isen.
När han ramlar är kompisen Sata Safdäri snabbt där och hjälper honom.
– Jag har åkt lite förut. Det är inte så svårt, men man måste träna.
– Att svänga och åka bakåt är ganska svårt, säger Omid och försöker hjälpa lillesyrran Parastoo när hon ramlar.
Eva Jönsson, skolkurator för nyanlända barn i Gävle kommun, får också hjälp av Maria att få på sig skridskorna.
Eva påpekar att den här typen av aktiviteter är viktiga för barnen.
– Nu får de här barnen samma möjligheter att kunna delta i aktiviteter. Nästan ingen här har skridskor, men vi har lånat hjälmar och skridskor från Stora Sätra. Annars hade vi inte kunnat göra det här idag.
Eva och Maria hjälps åt med lovaktiviteterna och samarbetar med Fyren. Maria menar att lovaktiviteterna också är ett bra sätt att visa Norrsundet.
– Vi tar för givet att de vet var badplatsen, idrottsplatsen och andra guldkorn finns. Men hur ska de veta det och hur ska de kunna veta hur det fungerar om ingen visar och berättar.
Lovaktiviteterna sätts ihop med mycket små resurser. Någon pulkaåkning nedför Lindöberget kunde det inte bli av eftersom nästan inga av barnen har pulkor.
– Den här veckan har vi i alla fall hjälp av två volontärer. De är två killar som också är nyanlända och som ville hjälpa till för att ha något att göra. Till påsklovet vill vi gärna ha fler volontärer, säger Eva Jönsson