Unga lär sig ta större plats

Säg ja och engagera dig själv så kan det bli mer fart på din ort, menar Elena Smyth, Emelie Holm, Jesper Wall Spellas och Olivia Wall som var med på inspirationsdagen för unga på landsbygden. Foto: Agnetha Brolin
Textstorlek:

– Suger din hemort för att det aldrig händer något? Bra, då kan du göra något åt det.
Det säger Lottie Rääf som var en av inspiratörerna när Leader Gästrikebygden hade inspirationsdag för ungdomar på Gästriklands landsbygd.

Ett drygt tiotal ungdomar deltog i inspirationsdagen på Forsbacka värdshus.

Temat för dagen var ledarskap, arrangörskap och projektledning.

Ungdomarna skulle få lära sig arrangera egna events, planera och genomföra projekt och leda grupper.

– Jag hoppas att det får med sig en tro på sig själv, säger Annelie Våhlin som arrangerat dagen tillsammans med Kevin Sjögren.

De arbetar med ungdomars del av landsbygdsutvecklingen. Leader har under vintern och våren erbjudit finansiering av snabba projekt som genomförs av ungdomar på landsbygden.

Det har lett till att det har arrangerats barn och ungdomsdisco med livemusik i Hofors, att paintbalbanan i Tuna i Sandviken uppgraderas, att en fotoutställning om rollspel visas i Årsunda och att en musikfestival ska hållas på Folkets hus i Järbo den 25 april.

– Ungdomar och unga vuxna på landsbygden kan och vill massor. Men vi måste få bort nånannan-ismen. Den som gör att många tror att någon annan ska fixa och se till att det händer saker. Vi måste vända på tänket så att fler känner att de kan ordna saker själv. Kan nån annan så kan jag, säger Kevin.

Lottie Rääf från Österbymo i Östergötland, börjar med att fråga ungdomarna vad de tycker om sina hemorter.

– Det suger.

– Hemskt.

– Litet och tomt.

– Det händer inget.

– Bra, säger Lottie. Då finns det massor att göra. När man tycker att det suger kanske man måste fråga sig varför och fundera vad jag själv gör eller gjort för att göra det bättre.

Hon berättar hur hon själv älskar att ordna saker och hur hon drog ihop ett kompisgäng som öppnade en mötesplats i byn.

Kommunen var inte intresserad av att hjälpa till så kompisgänget bildade en arrangörsförening som ordnade olika aktiviteter. Dels för att det skulle hända saker i deras lilla by, dels för att de skulle få in pengar till hyran till sin lokal.

– Föreningen finns kvar och ordnar en massa saker. Alla jobbar ideellt och vi har öppet en dag i veckan i våran lokal.

Lottie var med och startade projektet ”Vi finns” för att göra unga mer synliga i de nio kommunerna i Sommenbygd.
– Vi upptäckte att kommunerna hade bra koll på ungdomarna upp till 18 år, alltså så länge man går i skolan. Men de hade ingen aning om vad 18-25-åringarna fanns, vad de ville och hur de bodde.

– Samtidigt oroar man sig för att unga vuxna inte vill stanna kvar eller komma tillbaka till mindre orter. Men det vill vi ju om förutsättningarna finns.

I hennes by skulle ett större hyreshus rivas, men ungdomsprojektet räknade ut att det skulle kosta lika mycket att renovera huset och göra lägenheter som att riva det.

– Idag har vi ett hus med elva lägenheter där man kan bo om man är mellan 16 och 27 år. Det finns inte en ledig lägenhet och visar ju att vi vill stanna i Österbymo.

Projektet ledde fram till flera slutsatser som kan vara avgörande för att skapa en attraktiv landsbygd.

Det handlar bland annat om att människor har behov av mötesplatser, att man genom att peppa andra skapar en positiv spiral som triggar fler att arrangera aktiviteter.

Idéer med en tvist kan vara det som gör en ort känd.

Kontaktnätet på landsbygden innehåller ofta många olika kunskaper och färdigheter – utnyttja det.

– Vi måste våga ta plats och våga testa. Det kanske inte blir perfekt första gången, men då har vi något att bygga på till nästa arrangemang.