Ökat ölintresse sätter fart på nya lokala humleodlare

Det finns många olika humlesorter med olika smaker och egenskaper.Foto: Stockphoto
Textstorlek:

Humle har blivit en bristvara, men många nya småbryggerier har väckt intresset för kommersiell humleodling. Och intresset är större än någonsin.

– Vi hade ett kurstillfälle hos -Jädraöl tidigare i år, men den gången hann vi inte komma in på odling, säger Karin Ellgardt Fredlund på länsstyrelsen som ordnade en kurs i humleodling på Västerbergs folkhögskola häromdagen.

Drygt 30 personer deltog.

De flesta från länet, några med gårdar där de gamla humle-plantorna finns kvar från tiden då svenska bönder var skyldiga att odla en viss mängd humle.

Andra vill komplettera sitt jordbruk med humleodling eller bara odla på hobbynivå.

Ytterligare andra har redan kontakt med ett eller flera mikrobryggerier.

– Det kan bli ett komplement. Vi gör redan Jädraöls present-lådor och det vore väl kul att kunna leverera humle också, säger Monika Nylander på Järbo Trädgårdsservice med bygg och trä.

– Det vore kul att kunna använda lokal humle, att kunna säga att den är härifrån, säger Eva Nordlund som driver Jädraöl tillsammans med maken Lars.

De har ofta svårt att få tag på humle och skulle gärna byta ut den importerade amerikanska mot svensk humle.

– Tyvärr vet vi inte så mycket om svensk kommersiell odling av humle eftersom det knappt har förekommit sedan 50-talet, säger Kirsten Jensen från länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hon är en av dem som vet mest om humleodling i Sverige.

Trots att den kommersiella odlingen nästan försvann på 1950-talet, fortsatte forskning och förädling på Svalöf.

En nationell genbank finns på Nordiska museets gård Julita. Där finns de gamla svenska sorterna, en del med anor från 1600-talet.

– Det tar några år att få lönsamhet och under tiden gäller det att jaga kostnader och utnyttja andra intäktsmöjligheter av humlen.

– Sälj skotten som grönsaker och sälj de långa rankorna till korgflätning eller annat hantverk, tipsar hon.

Kirsten Jensen beskriver humlekotten som en kemisk bomb med många olika egenskaper som inte bara ger smak och karaktär till olika ölsorter.

Bland annat innehåller kotten ett östrogenliknande ämne som förr utnyttjades som preventivmedel.

Ett annat ämne verkar avslappnande och några söndersmulade kottar i kudden sägs göra det lättare att somna.

Ångermanland är den nordliga odlingsgränsen för humle.

Odlingssäsongen är kortare här än i Bayern, Tjeckien och USA där det odlas mycket humle. Men Sverige har å andra sidan mer ljus sommartid och det påverkar aromen som kottarna utvecklar under mognaden.

Humleplantan behöver det bästa av det bästa när det gäller växtställe. Ett ljust och luftigt läge och helst lucker och näringsrik jord som gärna får gödslas flera gånger per sommar.

Precis som hos vin kan växtstället påverka doft och smak. Och olika sorter har olika karaktärer. Det gäller att välja den sort som passar växtstället och kunden.

Det finns både hon- och hanplantor och det är honplantorna man vill åt.

Hanplantorna var länge förbjudna eftersom polli-nerade kottar blir obehagligt beska.

– Varje planta skjuter massor med skott. Om man släpper upp dem blir det som en urskog. Man ska inte släppa upp mer än fem-sex rankor på en stör, menar Kirsten Jensen.

Humle är en perenn klätterväxt och rankorna växer snabbt.

Blommorna kommer strax efter midsommar och i augusti är det dags att hålla koll på kottarna. Det är kort tid för skörd när kottarna mognat.

Skördar gör man enklast genom att klippa ner revorna från störarna och sedan plocka av kottarna så snabbt det går.

Helst ska kottarna börja torkas inom några timmar efter skörd.

När de väl är skördade ska de lagras torrt, mörkt och syrefattigt. Ska humlen säljas till ölbryggerier ska den dessutom pelleteras. Det är vad de flesta bryggerier vill ha.

Kirsten Jensen menar att humleodling i stor skala är tidskrävande.

Det gäller att ha koll på odlingarna under sommaren, att rensa ogräs och hålla ohyra borta.

– Så glöm tre veckors sammanhängande semester.