Omfattande braxenfiske kan bota Storsjön

Fritidspolitikern Mikael Rosén (v) med stort engagemang i Storsjöns problem, här flankerad av biologerna Johan Forsblad och Helene Annasdotter med erfarenhet av sjörestaurering som skulle kunna fungera även i Storsjön. Foto: Uffe Stridsberg
Textstorlek:

Politiker och tjänstemän i Sandviken och Gävle samt Länsstyrelsen fick i måndags tillfälle att ta del av ett lyckat miljöprojekt i Hässleholms kommun.

Under ett seminarium i Bångs berättade biologerna Helene Annasdotter och Johan Forsblad från företaget Regito om hur Finjasjön restaurerades. En sjö på 10,5 kvadratkilometer och som från att ha haft badförbud för fem år sedan, nu är en populär badsjö nära Hässleholm.
Problembilden i Finjasjön var samma och värre än den i Storsjön med tidvis kraftig algblomning.
Problem hänger samman med många års försyndelser. Bland annat i form av utsläpp från industrier, inga eller dåligt fungerande reningsverk i tillflöden och direkt i Storsjön.
Utsläppen sedimenterats i sjöns bottnar och läcker kontinuerligt näringsämnen och skapar gynnsamma betingelser för tillväxt av giftiga blågröna alger.
Utsläppen har minskat kraftigt, men viss tillförsel finns och ger det den algblomning vi såg under de senaste två somrarna i Storsjön.
– Det finns paralleller mellan Finjasjön och Storsjön när det gäller bakgrund, historia och symptom, säger Helene Annasdotter och berättar att första försöken att åtgärda Finjasjöns problem var att försöka muddra, suga upp den översta halvmetern och lägga bottensediment i tio stora dammar för att avvattnas.
– En mycket dyr metod som fungerade dåligt och som övergavs efter fem år. Femtio miljoner som kastades i sjön, menar Annasdotter.
– Men så fanns en del nya ekologiska idéer som man ville prova, säger Johan Forsblad.
Metoden innebär att man ändrar fisksamhällets sammansättning vad gäller mängden karpfiskar som har sitt födosök efter maskar och larver i bottensedimenten.
Redan 1960 upptäckte de som fiskade i Finjasjön att om man plockade bort en del av mörten, fick man bättre vatten. Man fiskade bort så mycket mört man kunde under vårleken.
Tio år senare gjorde en forskare i Tjeckien experiment i dammar. Han upptäckte att dammar med mycket fisk hade grumligt vatten och alger, medan dammar utan eller lite fisk hade klart vatten.
Forskaren funderade över kopplingen mycket fisk som äter djurplankton och ger mindre djurplankton som äter alger.
En grupp från Lunds Universitet tittade närmare på kopplingarna och gjorde studier i en småländsk sjö. Man ville veta om man förbättrar vattenkvaliteten genom att manipulera fisksamhället.
I stora cylindrar som ställdes på sedimentbotten placerades olika mängder mört och braxen.
– Gruppen från Lund kunde visa att det går att styra vattenkvaliteten genom att förändra fisksamhället, säger Annasdotter. Brax och mört äter smådjur som finns i botten och grumlar då upp sedimenten och frigör fosfor.
Dessa erfarenheter låg till grund för att man började fiska hårt på mört och braxen i Finjasjön.
Först trålade man med båt och senare under is och tog upp stora mängder av dessa karpfiskar och fick positiva effekter på vattenkvaliteten.
Fångad rovfisk återutsattes samtidigt som fiskevårdsföreningen satte ut gös i sjön och förbättrade lekmöjligheterna för sjöns rovfiskar. För att inte fånga gösyngel har man nu gått över till fasta redskap som bottengarn, men även ringnätfiske.
– Direkt efter islossningen fiskar vi riktat på mört och senare i maj på braxen, berättar Johan Forsblad.
Med hjälp av ekolod får man fram var fisken står och sen i med nät i en ring runt fiskstimmet.
Tillsammans med att man höjer vattennivån fem decimeter under sommarmånaderna har åtgärderna förbättrat vattenkvaliteten i Finjasjön på ett mycket påtagligt sätt.
Mer än en genomsnittlig halvering av fosforhalten och ett mycket större siktdjup, samt obetydlig algblomning.
Men, man måste årligen fortsätta att fiska på mört och braxen för att hålla en bra vattenkvalitet och hålla sjön i stort sett fri från blomning av blågröna alger.
Man genomför kontrollprovtagning på vatten och bottenfauna varannan vecka under hela året. En årlig kostnad på nära två miljoner när det gäller Finjasjön, som är betydligt mindre än Storsjön.
– Om ni restaurerar den här sjön får ni Sveriges största restaurerade sjö. Det är verkligen en utmaning, säger Helene Annasdotter.
Uffe Stridsberg