Per Bill, landshövding:

”Gävleborg hör till Stockholmsregionen”

Per Bill har inrättat sig på slottet. Familjen känner sig redan som hemma i länet. Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

Gävleborgs nya landshövding Per Bill har bytt hemmet i Uppsala och jobb i riksdagen mot Gävle slott och posten som landshövding. Efter de första månaderna i länet börjar han bli varm i kläderna, och tycker att jobbet känns bra.

Annons:

Har du hunnit tröttna?

– Näe. Jag är van att arbeta långsiktigt. När man har jobbat i riksdagen i 21 år tröttnar man inte efter sju veckor.

Hur är det att bli Gävleborgs landshövding?

– Det är en jättestor förändring för mig och familjen, att flytta från ett stort rött hus med vita knutar till ett jättestort slott. Men mina barn i skolåldern säger redan att Gävle är hemma, och längtar inte tillbaka till Uppsala. Det är jättekul.

– Själv trodde jag att det skulle kännas vemodigt att packa ihop på riksdagen, och att vara där på besök. Men så blev det inte, inte ett dugg.

Vad gör du på jobbet?

– Som jag ser det har landshövdingen tre roller. En är att vara myndighetschef och se till att budgetar går ihop, och att alla gör det de ska. En roll är den som många förknippar landshövdingen med, att representera och klippa band. Fast jag säger hellre att man knyter band. Och den tredje rollen är att samla staten i länet.

Vad innebär det?

– Man brukar likna det vid stuprör där till exempel polisen är ett rör, migrationsverket ett annat och så vidare. Länsstyrelsen är hängrännan som ska se till att allt droppar rätt och att staten jobbar gemensamt i länet.

– Ta flyktingkatastrofen som exempel. För att hjälpa de som kommer hit behöver Migrationsverket, Polisen, regionen och kommunerna kunna ordna boende, skola, vård och så vidare.
I det har länsstyrelsen ett samordningsansvar.

Ska Gävleborg ta emot fler flyk-tingar?

– Vi ska vara väldigt stolta, för vi tar emot flest flyktingar per 10 000 invånare i landet. Och nu säger både regionen och kommunerna att de vill ta emot fler.

Hur ska det gå till?

– Det jobbar vi med nu. Ett problem är att få fram bostäder, men det beror delvis på att Migrationsverket inte godkänner det som finns. Deras regelverk är fram-taget för normala migrationsströmmar, men nu pågår den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Då kan regelverket behöva bli mer flexibelt.

– Många gävleborgare vill hyra ut sina sommarstugor, men Migrationsverket anser sig inte ha tid med små enheter. De behöver ta sig tid. Inspektera på kvällar och helger, kanske visstidsanställda inspektörer. Man behöver hitta lösningar.

Samtidigt växer intoleransen mot flyktingar, jobbar ni med det också?

– Det jobbet pågår hela tiden, i skolan och med ideella krafter. De allra flesta har öppna hjärtan och vill hjälpa. Och vi jobbar med att förklara varför Gävleborg be-höver hjälpa.

– Man kan jämföra med den senaste stora flyktingströmmen, från Balkan på 90-talet när jag jobbade i riksdagen. De som kom då har utbildat sig och arbetar. På kort sikt behöver vi ta emot flyktingar av humanitära skäl. Långsiktigt behöver Sverige människorna som kommer.

Har du hunnit besöka alla kommunerna?

– Jag har varit i Gästriklands kommuner och i Söderhamn, Hudiksvall och Bollnäs. Så jag har lite kvar.

Vad behöver Gästriklands landsbygd?

– För det första behöver man fortsätta med det man gör. För det andra behöver man bli stoltare, och berätta högre om det man gör.

– Jag frågade 50 av mina kompisar om vilkade största problemen här är. Det vanligaste svaret var att Jante bor här, att man inte är stolt över sin kommun eller sitt län. Så nu behöver vi visa att Gävleborg är på väg framåt.

Vad är framtiden då, efter indust-rierna?

– Den frågan kämpar hela världen med. I Gävleborg behöver vi inse att vi ligger inom två timmar från Arlanda och därmed hör till Stockholmsregionen, inte till Norrland.

– En arbetsmarknadsregion är det människor vill att den ska vara, och härifrån kan man pendla till Stockholm, Uppsala, Västerås…

Hur ska den som pendlar Stockholm-Hofors hinna med resten av livet?

– Smarta arbetsgivare väntar sig inte längre att de anställda alltid ska finnas inom samma fyra väggar. Digitaliseringen gör det möjligt att jobba på tåget hem, eller i en stuga i skogen.

När får den stugan bredband?

– Det rullas ut fiber just nu, från centralorterna till byarna och orterna utanför, men visst finns det stora förbättringsmöjligheter. Vissa små ställen har jättebra uppkoppling, andra mycket sämre. Länsstyrelsen prioriterar den utvecklingen.

Så framtidens arbetsmarknad bygger på egenföretagande, hemmajobb och pendling?

– Ja. Och så kan man gå tillbaka till framtiden, så att säga. Många i länet har börjat med matproduktion och jag tror att det kommer en ny gröna vågen. Och männi-skor är beredda att betala mer för bra mat.

– Titta på mjölken, till exempel. Det finns massor av initiativ där handlare lägger på en krona på priset på den lokala mjölken. Och det fungerar.

Hur ska mjölkbönderna hålla sina verksamheter vid liv?

– För 30-40 år sedan var mjölken en lokal produkt. Sedan blev den nationell, och nästan internationell. Nu kommer mottrender till det storskaliga som jag tror kan hjälpa lantbrukarna. Sedan finns fen stor potential i lokal turism.

– Jag tror att framtidens bönder har ett bed & breakfast eller campingplatser på gården. Och kanske säljer ost eller andra varor.

Ska vi alltså lämna det industriella jordbruket?

– Ja, jag tror att ”big is beautiful” är på väg ut, kanske kan mottrenderna till och med ta över. Men jag tror att bönderna behöver bredda sig. Den lokala bonden som ser sig själv som en leverantör till kooperativ eller industri, kan komma att få det svårt. Den som ser sig själv som en diversehandel har större möjligheter.

Hur ska lantbrukarna få råd med en sån omställning?

– Vi andra måste förstå att våra handlingar bidrar till det vi vill se. Vill vi se ett öppet, bördigt landskap så måste vi fråga oss varför det finns. Då inser vi att männi-skor måste kunna leva på att hålla landskapet öppet. Då blir vi beredda att betala mer för till exempel mat.

Men de som inte har råd att köpa dyrare mat, hur ska de göra?

– För 20 år sedan kostade ekologiskt dubbelt så mycket som annan mat. Idag har priserna sjunkit betydligt och vissa ekologiska varor har ungefär samma pris som de andra. Så alla kommer ha råd att välja bra mat.

Du är också ordförande i viltförvaltningsdelegationen, hur ska vargen förvaltas?

– Som utbildad biolog tycker jag att vi självklart ska ha varg i våra skogar. Men ska det innebära att livet blir ett helvete för fäbodlantbrukarna? Svaret är nej, och det är Länsstyrelsens svåra uppgift att se över lagar och regler för att uppnå en fungerande sam-existens för natur, djur, människor och företag.

Det skjuts procentuellt färre björnar i Gästrikland än i Hälsingland. Ska tilldelningen fortsätta gälla hela länet?

– Det är något vi får fundera över för framtiden. De flesta björnar skjuts dessutom i inlandet, trots att det har varit en del björnproblem vid kusten. Så vi får jobba med hur tilldelningen ska se ut.

Hur blir det med myggbekämpningen i Nedre Dalälven?

– Myggen ska decimeras ordentligt. När jag tillträdde lovade jag att de som bor där nere inte ska behöva stå med mössan i handen, och be regeringen om pengar till varje sommar. De behöver långsiktig planering för bekämpning med Bti varje år.

– Sedan kan man fundera på hur bekämpningen ska ske på längre sikt. Alternativ till Bti kan vara att återta mark som brukades tidigare, för att motverka översvämningar. För att hitta det bästa sättet att återta marken, vill jag se samarbeten med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.

Lovar du något mer?

– Ja, dubbelspår hela vägen till Sundsvall. Det måste bli lika snabba förbindelser norr om Gävle, som det är söderut. Det gäller E4 också, som kan behöva breddas norr om Gävle. Det är en förutsättning för att kunna bo i länet med fantastisk livskvalitet.

– I framtiden kan det bli realistiskt att välja mellan en etta på Söder i Stockholm, en trea i Uppsala, en villa i Gävle och en herrgård i Bollnäs och samtidigt arbeta där man vill. Då har Gävleborg goda möjligheter att växa till 400 000 invånare inom 20 år.

Annons: