Hantverk i alla former för Barbro

Textstorlek:

SANDVIKEN Hantverk är lika kul att syssla med på egen hand som det är ett bra sätt att träffa folk. Detta enligt Barbro Panth som är en verklig expert på ämnet. Hon jobbar med nästan alla tekniker som finns.

Annons:

Barbro har berättat om sitt hantverksintresse i Gästriklands Tidning förut. Den 4 februari 1983. Då hade hon tagit fram en Årsundadocka, klädd i riktigt dräkttyg, som souvenir för orten.

– Det var ju dyrt det där tyget, som man satte saxen i, men det var kul, ler Barbro nu.

Då höll hon också på med porslinsmålning och tillverkning av dockor och troll. 32 år senare har hon breddat sig betydligt. Barbro målar i akvarell, olja och akryl. Stickar och virkar allt från kuddfodral till strumpor till dockkläder. Syr väskor, väver i mängder av tekniker, luffarslöjdar och så vidare.

– När jag flyttade från karln till Sandviken -93 gick jag många kurser. För att träffa folk och göra något annat.

De flesta kurserna har hon gått genom ABF, men nog har hon varit hos de flesta studieförbunden. Ett år gick hon på vävlinje på Västerbergs folkhögskola.

– Där lärde jag mig att väva gubbatäcken, bildvävar med entrådigt ullgarn. Det hade jag velat lära mig länge.

Nu har det inte blivit någon kurs på ett tag.

– Nej vad ska jag gå då? Och så bröt jag lårbenshalsen i våras. Jag har inte haft ont men det har varit lite bökigt.

– Men jag går på stickkafé på onsdagar i Björksätra kyrka. Där säljer vi saker för diakonins skull.

Julmarknader är inte riktigt Barbros grej. Hon var med på Dal Britas i folkets hus någon gång, och på Jul på Kungsgården när det begav sig.

– Jag sålde tomtar och korgar där ett år, men jag hade ingen dräkt så jag fick sälja bröd och någon annan tog hand om mina saker, minns Barbro.

Av alla tekniker hon prövat är det ingen som känns tråkigt, men nog finns det hantverk hon inte skulle ge sig på.

– Makramé skulle jag inte göra, tror jag. Och morsan gjorde näversöm – nej usch för det!

Emellanåt tröttnar hon förstås på hantverk. Då finns korsord att ta till, men snart är hon igång igen. Många alster ger hon till släkten. På senare tid har en ny mottagare behövt många fina saker – ett treårigt barnbarn.

– Mina andra barnbarn har blivit stora, men så fick ena sonen sitt första barn efter att han fyllt 50. Det är riktigt roligt, en härlig flicka!

På vardagsrumsbordet ligger stickningen framme. Sondottern kan se fram emot fina julklappar. Med tanke på Barbros tempo kan nog resten av släkten också det.

Annons: