Priserna ökar på skog

Joakim Hagelin, mäklare hos LRF Konsult i Gästrikland, ser generellt en uppgång i priserna för skogsfastigheter.
Textstorlek:

​Priserna stiger på svensk skogsmark och prognosen tyder på att priserna kommer att fortsätta stiga under 2016. ”Priserna varierar kraftigt över hela landet och även inom Gästrikland ser vi stora skillnader”, säger Joakim Hagelin, som är mäklare hos LRF Konsult.

När LRF presenterade prisutvecklingen för svensk skog härom dagen var det i mycket positiva ordalag. Priset på skogsmark steg kraftigt under 2015, i genomsnitt ökade priserna med 4,8 procent i hela landet. Genomsnittspriset slutade på 389 kronor per skogskubikmeter.

I Södra Sverige steg priset ännu mer, 5,5 procent. Här finns de högsta skogspriserna med ett genomsnitt på 567 kronor/m3sk. I norra Sverige ligger priserna på ungefär samma nivå som 2014, 250 kronor/m3sk. Ökningen är bara 0,8 procent och den kom under andra halvan av 2015. I mellersta Sverige, dit Gästrikland hör, var prisökningen 6,8 procent till 405 kronor/m3. Men inom det här området är det mycket stora prisskillnader.

Efter en nedgång 2013 och 2014 stiger priserna mest norr om Mälaren och där börjar nu allt fler köpare se sig om efter skog längre norrut. Det i sin tur gör att priserna ökar norr om Dalälven.

– Vi upplever inte att ned gången här var så stor som siffrorna säger. Här i Gästrikland stod det snarare still under 2014 och förra året ökade priserna cirka 10 procent, säger Joakim Hagelin och hänvisar till lokal statistik.

– Vi har gjort fler affärer och haft fler intressenter per objekt under 2015.

Snittpriset i Gästrikland ligger runt 360 kronor/m3sk, men variationerna i Gästrikland är stora. I södra Gästrikland, som Hofors, Hedesunda och Valbo, får skogsägarna som regel bättre betalt, i snitt 380–390 kronor/m3sk.

I norra landskapet, norr om Gävle, stannar priserna på cirka 310–320 kronor/m3sk.

– Även inom samma område kan det vara stora skillnader. Norr om Ockelbo är det generellt lägre priser än runt exempelvis Ulvsta.

Där finns många brukare som vill köpa till mer närliggande skog och då går priserna upp.

– Eftersom vi ser allt fler köpare från exempelvis Uppsalaområdet kommer priserna troligen jämnas ut i Gästrikland. Har de väl tagit sig över Dalälven är det inga avstånd att tala om inom Gästrikland.

– Det är precis som när priserna på bostäder först stiger i centrala Gävle och sedan sprider prisökningen sig ut i ytterområdena.

Många parametrar påverkar skogspriserna och därför kan LRF Konsults statistik inte ses som en värderingsmodell för skog i allmänhet. Läget, mängd och kvalitet på virkesförrådet, vägnät, jaktmöjligheter och förutsättningar till avstyckning och bebyggelse är sådant som påverkar priserna.

– Generellt är läget viktigare för mindre fastigheter än för större. Vid tätortsnära fastigheter får vi ofta frågan om det är byggbart.

När LRF och Swedbank presenterade Skogsbarometern i höstas, visade den att fler skogsägare än tidigare anser att en investering i skogsmark är lönsam.

62 procent av dem som redan äger skog skulle köpa mer skog om de hade en miljon ”över”.

Skulle de här skogsägarna ha tre miljoner kronor att investera i skogsmark skulle de få 56 hektar i Gästrikland. Samma pengar räcker till 128 hektar i Norrland och bara 35 hektar i södra Sverige.

Att skog ses som en bra investering märks inte minst nu när räntebärande papper inte går lika bra som tidigare och det är svajigt på börsen. Dessutom är räntorna låga.

– Vi ser att det börjar dyka upp allt fler köpare som inte har skoglig bakgrund, men det är fortfarande väldigt få.

– Och det finns köpare som enbart vill ha skogen för rekreation, som exempelvis jakt.

Även om allt fler så kallade utbor, personer som inte bor på orten, köper skog, är den typiske skogsköparen fortfarande en ortsbo. Ofta handlar det om att man vill köpa grannfastigheten för att få en mer rationell bruksenhet.

– Andelen tillköp, där redan befintliga skogsägare köper mer skogsmark och därmed utökar sin areal, utgör 65 procent av de affärer vi har förmedlat under 2015.

– Den redan etablerade skogsägaren är ofta lågt belånad, säger Joakim och menar att den köparen ofta kan betala lite mer med bibehållen lönsamhet.

Samtidigt innebär det att det blir svårare för förstagångsköpare att komma in på marknaden.

Sju av tio köpare är män, men nästan hälften av alla säljare är kvinnor.

– En trolig förklaring är att kvinnorna överlevt sina män eller på annat sätt ärvt skogen. När de inte känner sig tillräckligt insatta väljer de att sälja.