Snart läggs nya ord till färnbomålet

Textstorlek:

ÖSTERFÄRNEBO En del egna ord, men framför allt hur orden uttalas och används är det som gör Gästriklands sydligaste dialekt speciell. Snart kommer ytterligare en bok med ord och uttryck på färnbomål.

– Glöm inte att skriva ner alla ord och berättelser ni kommer på, säger Gunnel Strid uppfodrande till deltagarna när de en efter en kommer till studiecirkeln om färnbomålet på biblioteket i Österfärnebo.

– Och när ni har skrivit ska ni komma ihåg att skicka det till mig, fortsätter hon och berättar att studiecirkeln kommer att resultera i ett häfte med ord och uttryck.

– Det blir ingen uppdatering av de tidigare böckerna utan en komplettering som vi gör i samarbete med Vuxenskolan.

De andra lovar att skriva och slår sig ner runt bordet för ännu en genomgång av ord och historier på färnbomål.

Första studiecirkeln om målet startade 1989 och pågick fram till 1994. Den resulterade i första upplagan av boken Färnbomål. Boken sålde slut ganska snabbt och dessutom upptäcktes ord som inte fanns beskrivna i boken. Därför började hembygdsföreningens Forskargrupp samla in ytterligare ord några år senare.

2009 kunde de släppa andra upplagan av Färnbomål. I båda böckerna poängteras att böckernas beskrivning av ord, historier och uttryck inte är fullständig.

– Det är nästan omöjligt att få en komplett samling. Språket förändras och uttryck glöms bort och försvinner med tiden, säger Gunnel Strid som tog initiativ till ytterligare en studiecirkel i somras.

Under Koverstaveckan, som är hembygdsföreningens aktivitetsvecka i Koversta gammelby i juli, bjöd hon in till en träff om färnbomålet. Tolv personer dök upp och det blev starten till studiecirkeln som kom igång på allvar i september. När cirkeln träffas på biblioteket den här veckan är det sjunde gången.

– Det har varit ganska trångt runt bordet varje gång. Vi har varit uppemot 20 personer.

– De flesta är väl över 50 men vi har en 15-åring med också, säger Anita Elsas dotter och konstaterar att det finns visst intresse även utanför Färnbo.

– Till och med folk från Årsunda är med, skrattar hon.

Med boken om färnbomål som grund går de igenom orden i bokstavsordning. Den här kvällen har de kommit fram till bokstaven P och inser att de behöver träffas en gång till – minst.

– Ju mer man pratar desto fler minnen och ord dyker det upp, säger Bengt Andersson som har både sin son och sonson med i cirkeln.

Historierna och skratten sprids snabbt runt bordet och deltagarna blir allt mer högljudda. Åke Fransson är en duktig historieberättare och berättar om personer och mer eller mindre dråpliga händelser som många minns eller hört talas om. Ofta kopplas de gamla uttrycken till särskilda händelser och vissa personer.

– En del ord finns ingen annanstans än här. Det finns till och med språkskillnader mellan byarna, säger Gunnel.

– Andra kan vara uttryck som finns i grannlandskapen eller i hela Sverige. Då kan det istället vara uttalet eller sättet man använder orden på som är speciellt för Färnbo.

Ibland är det svårt att veta hur utbrett ett ord är.

– Jopp, förstår de i Hedesunda vad det är, undrar Gunnel.

– Jo, å i Årsunda, säger någon kring bordet.

– Men i Sandviken, njaa, säger Åke Fransson och skrattet rungar.

– Jag jobbade med folk från Ockelbo och Åmot och de sa jopp eller joppa om potatis.

I boken finns uppgifter om uttal som är typiska för färnbomålet. Exempelvis faller en del konsonanter helt bort i vissa ord ett kort tji-ljud används i ord som battjin (backen), majin (magen) och mjöltjin (mjölken).

Det är ofta breda ä och ord som slutar på -ig får avslutningen -ö som i snuvö (snuvig), trökö (tråkig) och randö (randig). Ibland är det svårt att beskriva ordens ljud och då lyssnar de på gamla ljudupptagningar.

– Det finns en del gamla inspelningar, både här och hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

– Vi borde göra fler inspelningar.

En favorit bland de gamla inspelningarna är när Johan Olsson, hemmansägare i Fors, sjunger en visa på färnbomål. Inspelningen är gjord 1957 och handlar om loppa som aldrig gick på en ”kärl” men gärna på en trind jungfruarm.

–Höppellihöppellihöpp höpp hööööp, skrålar Johan Olsson från inspelningen och skrattet bryter ut runt bordet igen.

– Så här roligt är det med dialekter, säger Bengt Andersson övertygande.

ORDLISTA
Fillebohyk = cykel
Frösslort = frussen (kommer
av frusen hästlort)
Fälan = fotspår
Hya = blött i luften, duggregn
Hä = det
Hönsa picka toome = hönsen
har ingen mat
Jopp = potatis (kommer av jordpären)
Kullerikring = vimsig
Köl = kol (Köl eldar man med, kål äter man)
Köta = skära
Lätt pli = låt bli
Lag dä åt = sitt till bords
Oppsticha = obstinat
Predikantsupa = blandad fruktsoppa
Pynja = onödig rynka vid sömnad
Remont = avföring, skit/ opålitlig
Rise = knottrig hud
Rodö = belåten, lite kaxig, sitter nöjd
Romo/Romol = oredigt, svårlöst
Ryddjen = ryggen
Rånglö = ranglig
Rängen = regn
Skala = löpa, springa
Skramboling = slitet, dåligt skick
Skrivve = skrivit
Skrudda = komma åt, skrubba sig/sjön skruddar = sjön sköljer
Skrupens = anmärkning, mildare utskällning
Skrömt = oknytt
Skönna = göra en rivare med bilen
Skrinna = skämd såg, ofilad
Skrövvlö = skrovlig
Sloa = objudna gäster som går och tittat på bröllopsfest (och hoppas på att bli inbjudna)
Vurte = blivit