Hemmaodlare ställer stora krav på potatis

Textstorlek:

På 90-talet fanns närmare ett 50-tal potatisodlare i Gästrikland.
Idag finns bara 5-10 kvar.
– Det har hänt mycket med potatisen de senast 25 åren, konstaterar Pirjo Gustafsson som föreläser om potatis i olika sammanhang. 

Även om det gått 10 år sedan Pirjo Gustafsson lämnade jobbet som potatiskonsulent, sitter potatis-intresset i.

Idag är hon företagsutvecklare hos LRF och träffar på så sätt -odlarna med jämna mellanrum.

Och när hon har möjlighet föreläser hon om potatis i alla möjliga sammanhang.

Framför allt om yrkesodling, men även trädgårdsodling.

– Potatis betyder så mycket för oss på olika vis. Alla har en åsikt om potatis, säger hon.

– Det väcker barndoms-minnen, odlingslusta eller bara längtan efter de där riktigt goda -sorterna.

Hon har framför allt följt potatis-odlingen i Gävleborg och Dalarna och har sett hur potatismarknaden har förändrats.

– På 90-talet hade vi en diskussion om kvalitet och kunderna skulle se potatisen med ögat.

Det gjorde att potatisen skulle tvättas innan den gick ut till kund.

– Det började med storköken, för att de inte skulle hantera jord i köken och kom sedan till -handeln. Personalen kunde inte gå direkt från jordig potatis till att hantera tomater.

– Numer är all potatis tvättad. En frisk potatis blir inte dålig av att tvättas och det är bättre att -jorden bir kvar på gården än att den spolas ner i vasken i stan.

Uppmärksamheten runt -kvaliteten gjorde att det generellt är bättre kvalitet på potatisen idag.

Kvaliteten är jämnare och det som sorteras bort säljs -mycket sällan till kund utan blir istället djurfoder.

Då, på 90-talet, skickades -potatisen till packningscentraler och på så sätt blev potatis inte längre en lokal vara.

– Så fungerar det inte idag. -Potatis är absolut en lokal vara och varje potatisodlare måste vara sitt eget varumärke.

– Både de större odlarna och de som odlar i liten skala och -säljer direkt till kund på exempelvis Bondens egen marknad lever på sitt namn.

– De måste leverera den -kvalitet de vill stå för, säger Pirjo och konstaterar att potatisodling är både svårt och lätt.

– När du odlar hemma i trädgården bryr du dig inte om ifall det är lite skorv på potatisen. De är ju goda ändå. Men du skulle inte köpa sån potatis i affären.

Pirjo menar att hemmaodlarna är de viktigaste konsumenterna. De ställer krav på potatisen och -frågar efter speciella sorter vilket gör att odlarna får återkoppling.

Ungefär 80 procent av -potatisen säljs i lösvikt i butik. Oftast framgår det bara om det är fast, mjölig och eventuellt röd-skalig sort i bingen.

– Det odlas hundratals sorter men det syns inte i butiken. Fråga i butiken vad det är för sort eller vem som har odlat. Det kan ju vara särskilt vitkgit när man hittat en sort som man tycker om.

Vi väljer oftare fast potatis idag än för några år sedan.

Anledningen är att vi tillagar potatisen på nya sätt.

– Inte så mycket mos och -vanlig kokpotatis. Det är mer ugns-bakad klyftpotatis och då vill vi att klyftorna ska vara snygga.

Antalet odlare i regionen har minskat de senaste åren. I Gävleborg finns idag ett 15-tal. En dryg handfull av dem finns i Gästrikland. De finns på orter med bra -marker för potatis, som Valbo, Trödje och Årsunda. Närheten mellan odlarna ger ett bra erfarenhetsutbyte.

– Här var odlarna tidigt ute med ekologisk odling. Många faktorer har gjort att vi har mycket ekologisk odling överhuvud taget i det här området.

Trots att Pirjo har ett så stort potatisintresse och till och med drömmer om att göra en potatisresa och följa potatisen vartefter den blir mogen uppåt i landet, odlar hon inte sin egen potatis.

– Jag har så många duktiga -odlare omkring mig som jag vet har bra potatis.