Färnebofjärdens nationalpark mer tillgänglig

Textstorlek:

GYSINGE När Nationalparkernas dag firades i Färnebofjärdens nationalpark valde man att lyfta frågan om tillgänglighet – allas rätt till naturupplevelser.  Mitt i firandet passade man på att inviga den nya, tillgängliga parken på Granön. 

Färnebofjärden är inte bara bedövande vacker; här finns också en egensinnig växtlighet. Det är älvlandskapet, säger de som vet.

Mitt i detta landskap ligger Granön.

– Första gången jag var här var det råkallt och översvämningar, berättar tillgänglighetskonsult Lars-Göran Wadén och rullar längs stigen intill älven i sin rullstol.

Det var i oktober 2014 och sen dess har han på uppdrag, och tillsammans med Länstyrelsen, anpassat Granöns gångstig och närmaste omgivningar att bli tillgängliga för alla funktionsnedsatta.

– Det är lättare än man tror, det behöver inte ens bli kostsamt, bedyrar han och nickar mot den låga träkant som följer stigen och gör att synskadade lättare kan ta sig runt.

Han hävdar bestämt att tillgänglighet är tillväxt.

– Det handlar inte bara om oss funktionsnedsatta. När arméer av 40-talister invaderar med sina rullatorer kommer det att efterfrågas såna här områden.

Här finns också länsstyrelsens Karin Brolin och Marianne Minell, syntolk.

Vi går på en breddad stig där två permobiler ska kunna mötas, över den bro där plankorna vänts horisontellt för att inte rullstolshjul ska kunna fastna, och stannar till vid de första borden och bänkarna som är robusta och tillverkade av lokala snickare och smeder.

– Man måste tänka på bordshöjden, så att rullstolsburna kan komma nära intill.

– Men också på att sätta armstöd mitt i så den som använder rullstolen som ett transportmedel kan ta sig upp på bänken och sitta med vid bordet. Tillgänglighet är också att vara tillsammans, förklarar Lars-Göran Wadén.

– Syntolkarnas arbete uppmärksammas mer i dag och det betyder mycket att vara med här i dag, säger Marianne Minell, som efter hon pensionerat sig från Kultur och Fritid i Gävle vidareutbildat sig till syntolk.

– Som nationalpark och naturreservat är vi de första i landet som gör det här, själva arbetsprocessen enligt handboken om tillgänglighet i skyddade natur- och kulturområden, berättar Karin Brolin.

Nu hoppas både hon och Lars-Göran Wadén att Granön kan bli en ”tillgänglighetsprototyp” för andra naturreservat och länsstyrelser att ta efter. Från Uppsala hade Elsa och hennes mamma Anna åkt för att delta i småkrypssafari med Naturrums Erik Kohlström.

– Det är ett bra sätt för barnen att få lära sig om naturen, säger Anna.

Från Mattön nästgårds kom Karl, Elsa och mamma Sophia Malm och trivdes i nationalparken.

– Vi brukar gå hit ofta, i dag ville vi titta på allt det nya, säger Sophia Malm. Och på helikoptern, förstås, som ska frakta stenen med inskriptionen av kungens invigning av parken.

Per Bill, landshövding i Gävleborg, invigde det hela:

– Det här är naturturism av världsklass. Oavsett om vi kommer hit med rullatorer, permobiler eller barnvagnar möter vi orörd natur och inte kommer den att bli rörd bara för att vi gör den tillgänglig för alla.

Naturrums Jennie Dalethsson konstaterar nöjt att hon haft mindre besökare än vanligt i huset.

– Ja, men det är ju jag som ska lotsa dem ut till nationalparken, ler hon.

Sanna Wikström

 

FAKTA Gysinge naturreservat och Färnebofjärdens nationalpark

Gysinge naturreservat bildades 1975. Här finns bland annat lövskogar och älvängar som är ovanliga i länet.

Granön är en del av reservatet och här finns en naturpark med naturstig, rastplats och parkering med ökad tillgänglighet.

Sverige blev det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker. Den allra första var Hamra i Ljusdals kommun, som också ligger i Gävleborgs län.

Stora delar av ursprungliga Gysinge naturreservat ingår idag i Färnebofjärdens nationalpark.Den är en av Sveriges 29 nationalparker, inrättades 1998 och är 10 100 hektar, varav 4 110 hektar är vattenområde.

Området kring nedre Dalälven skiljer sig från övriga älvdalar i landet. Här går ”Limes Norrlandicus” – den biologiska Norrlandsgränsen. På Storön finns en av landets nordligaste ekhagar. Här är landskapet mycket flackt, vilket gör att älven då och då svämmar över stora ytor. Översvämningarna är viktiga för älvängar och lövskogar. Vid Gysinge bruk ligger också nationalparkens besökscentrum, Naturrum Färnebofjärden som invigdes i juni 2005.

Älvlandskapet nedre Dalälven utnämndes 2011 av FN-organet UNESCO till Sveriges tredje biosfärområde. Färnebofjärden är en del av Natura 2000-nätverket, ett nätverk av EU:s mest värdefulla naturområden.

År 2011 beslutade Naturvårdsverket att alla nationalparker ska utsmyckas med en så kallad guldkrona för att ge dessa en gemensam visuell identitet. Hamra nationalpark var den första att få en guldkrona 2011 och målet är att alla ska vara på plats till 2020.