Nypremiär för visningar av multibruket Skatfors

I 20 år har lokalhistorikern Elvert Eriksson bott i Skatfors och har gjort mängder av fynd från brukstiden. Bland annat den ergonomiska spaden som användes för att gräva ut lera till takpannor. Foto: Louise Wigö
Textstorlek:
Annons:

SKATFORS/STORVIK Efter ett uppehåll förra året har visningarna av det gamla bruket Skatfors utanför Storvik fått en nypremiär i år.
Här håller lokalhistorikern Elvert Eriksson med hustru Mona sitt hem öppet vid två tillfällen i veckan och berättar om utvecklingen från spiksmedja till dagens mjukare verksamhet i Lappstugan.

Elvert och Mona Eriksson har bott i sitt hus i Skatfors i 20 år.

Det är ett hus med historia, och de äldsta delarna är från slutet av 1700-talet.

På den tiden fanns här bara en enkel torparstuga. Men i mitten av 1800-talet insåg en man från Lemstanäs att vattenkraften i ån skulle kunna utnyttjas. Han köpte torparstugan och anlade en spiksmedja.

– Här fanns också väldigt fin lera. Så man startade ett bruk som fick namnet Skadefors spik och tegelbruk, berättar Elvert.

Spikarna tillverkades för hand och till bruket behövdes förstås personal.

Det lilla torpet byggdes ut till ett boende för fyra familjer. Det var trångt, varje familj hade
i stort sett inte mer än ett rum till sitt förfogande.

En femte familj bodde i en egen liten stuga en bit bort.

Bruket vid Skatfors var i gång i ungefär 100 år.

1892 gick bruket i konkurs. Då hade den nya klippspiken gjort det olönsamt att tillverka spikar för hand.

Men två smeder från Wetterlings yxfabrik köpte bruket på exekutiv auktion, och byggde om det till en yxsmedja. Den var i bruk ända till 1960, men fick så småningom en ny ägare.

– Han bodde i Bro, och hade alltså den här smedjan i Wall. Så namnet blev Browalls yx- och smidesfabrik i Storvik AB.

Vid den tiden tyckte man inte heller om namnet Skadefors, så platsen började kallas Skatfors i stället.

Förutom spiksmedja, tegelbruk och yxsmedja har här också funnits en skvaltkvarn, ett rödfärgsverk, en linskäkt och ett -potatisriveri.

– Många som kommer hit har ingen aning om att det varit en sådan verksamhet här.

Att bruket från början hade det illavarslande namnet Skadefors berodde på en olycka vid forsen.

– På den tiden, alltså på 1700-talet och långt fram på 1800-talet, hade ju flickorna långa kjolar. Det var en flicka som -fastnade med kjolen i skvaltkvarnens vattenhjul och drogs ned till forsen och skadades.

– Då fick forsen namnet Skadefors.

Elvert kan det mesta om brukets historia. Uppgifterna har han lyckats få fram genom de gamla köpebrev, testamenten och bouppteckningar som följde med huset.

– Jag får också veta mycket av dem som kommer hit, och som själva har bott här. Till exempel att uppemot 22 barn bodde här samtidigt.

– En del är också logiskt tänkande, men det mesta jag berättar är faktabaserat.

I marken runt den gamla smedjan och i bodarna har han hittat en mängd föremål som han gärna visar upp.

Bland annat spikar, yxskaft och tegelpannor. Samt ett ergonomiskt utformat verktyg från 1850-talet.

Med den spaden kunde man gräva ut leran utan att behöva kröka rygg.

– Jag har räknat ut att mängden lera som får plats i spaden motsvarar den mängd som går åt till en tegelpanna, säger Elvert.

Det var dessa fynd som ledde till att han en gång började ordna visningar på gården.

I sommar blir det alltså lite nypremiär för dem, efter pausen förra året. Elvert hade drabbats av både prostatacancer och hudcancer, men under en och samma vecka fick han besked att båda sjukdomarna gått tillbaka.

– Vi har öppet för visning i sommar varje torsdag klockan 17 och söndag klockan 14. Då är det bara att komma. Grupper kan även boka en visning andra tider, säger Elvert.

Även Lappstugan är öppen dessa tider.

Där säljer Mona Eriksson växtfärgat garn samt stickade och sydda alster. Mona drev tidigare garnaffär i Sandviken, men efter ett par år som pensionär var hon trött på att rulla tummarna.

– Det kan bli lite tomt och ensligt här på vintrarna, så då är det roligt att ha något att göra, säger hon.

Annika Wigö

Annons: