Förbud löser inte problemen

Textstorlek:

Frankrike upphävde nyligen tillfälligt lagen som förbjuder plagget burkini på allmän plats. Burkinin täcker tillräckligt för att följa traditionella muslimska påbud om slöja, samtidigt som den är tillräckligt lätt för att möjliggöra simning.

Ett förbud mot ett specifikt klädesplagg är rättsligt tveksamt och strider mot principer om individuella rättigheter och idén om kvinnans rätt till sin kropp.

I ett öppet samhälle har du rätt att själv välja klädsel. Och lika fel som att förbjuda människor att bära ett visst klädesplagg är givetvis det motsatta: att påtvinga någon en viss klädedräkt.

I Sverige förordar endast få ett förbud mot att klä sig i burkini, men starka röster har höjts om förbud mot en annan företeelse: tiggeri.

Tiggeri är ytterst en människas vädjan om hjälp till (förbipasserande) medmänniskor. Det är upp till var och en att bestämma gensvaret och omfattningen av denna vädjan.

Att en person frivilligt hjälper någon kan knappast förbjudas. Hur ska det kontrolleras? Får barn då be föräldrar om höjd veckopeng? Får ideella organisationer som Röda Korset och Cancerfonden då tigga pengar?

Möjligen är det inte den hjälpande insatsen som förbudsivrarna vill stoppa utan det som upplevs som stötande med individer utanför butiker och andra allmänna platser som tigger. I så fall är det knappast hjälpsökandet och den privata biståndsinsatsen som utgör problemet, utan andra faktorer.

Och i så fall finns det redan i dag lagrum som reglerar till exempel störande av allmän ordning, förargelseväckande beteende, ofredande med mera – om detta nu är aktuellt, vilket är ytterst tveksamt. De flesta som tigger tycks göra det lugnt och fridfullt och utan komplikationer för tredje man.

Att förbjuda själva tiggeriet är att som vid sjukdom enbart ge sig på symptomen i stället för att bekämpa sjukdomen. Fattigdom kan inte förbjudas, möjligen döljas och skuffas undan från allmän plats. Men betyder det att den försvinner? Knappast.

Och ett västland som förbjuder klädesplagg ger sig in på en farlig väg. I länder som Iran och Saudiarabien rycker sedlighetspolis ut om kvinnors kläder inte passar makthavarna.

Nu upprepas detta i Frankrike, fast av omvänd anledning, så att säga.

Men kampen mot terrorn får inte driva oss att ta till medel som kväser det fira samhället! Förbud löser sällan problem, varken när det gäller tiggeri eller radikalisering och dragning till våldsbejakande extremism.

Det handlar snarare om samhällsanda, förebyggande arbete, samordnade EU-insatser och ett målmedvetet fasthållande vid rättsliga principer och mänskliga rättigheter, oavsett individens tro, politiska uppfattning, sociala status och resurstillgångar.

Bo Höglander