Mark styr priset

De största markägarna har störst inflytande över kostnaderna för älgjakten. Foto: Getty Images/ iStockphoto
Textstorlek:

GÄSTRIKLAND Varje älg som skjuts kostar jaktlaget tusentals kronor. Några hundra går till Länsstyrelsen, betydligt mer till markägarna. Deras priser bygger på allt från vargtäthet till avståndet till Stockholm.

Gävleborgs jaktlag betalar 450 kronor per vuxen älg de fäller, till Länsstyrelsen Gävleborg. Kalv kostar 150 kronor.

Markägarna tar desto mer betalt. Vissa tar fallavgift per älg, andra tar en avgfit för att de upplåter marken. Ofta kombineras båda sorternas avgift.

Bergvik skog äger stora delar av Gästriklands skogsmark. Stora Enso skog förvaltar mycket av den marken, och har samma fallavgift i hela landet. Vuxen älg kostar 4100 kronor, kalv ingenting.

– Grovt räknat kan man säga att det motsvarar halva köttvärdet, förklarar Michael Larson som är nyttjanderättschef.

Fallavgiften kombineras med en upplåtelseavgift. Den sätts per hektar och varierar mellan olika marker. På små upplåtelser kan företaget strunta i fallavgiften och bara ta upplåtelseavgift.

Svenska kyrkan äger många markplättar runt om i Gästrikland. De har fasta upplåtelseavgiftrer där fallavgiften ingår.

– Säg att tilldelningen i ett visst område, där kyrkan är en av flera markägare, är två älgar. Då vet inte vi om de fälls på just vår mark. Om vi tog fallavgift skulle vi kanske inte få betalt alls. Därför har vi en fast avgift per hektar, där fallavgiften är inbakad i priset, förklarar Bo Harryson som är jaktansvarig i Uppsala stift.

Köttvärdet är bara en av många parametrar som påverkar priset på en upplåtelse. I områden med mycket älg är det generellt dyrare att jaga. En sak som kan sänka priset för en upplåtelse, är om jakten sker i ett vargrevir.

– Det är inte lätt att jaga där det finns varg, på grund av att det innebär större risk för hundarna. Mycket varg minskar avskjutningen, förklarar Bo Harryson.

Kvaliteten på jaktmarken spelar stor roll. I marker med mycket vilt blir upplåtelserna dyrare.

– I Mälardalen finns det mycket av alla slags vilt, och där är det dyrare generellt. Men det beror också på närheten till Stockholm.

Ju närmare storstäderna marken finns, desto fler jägare är det som vill jaga där.

Efterfrågan skulle kunna putta upp priset rejält, men Uppsala stift är försiktiga med det.

– Vissa marker skulle kunna bli väldigt dyra. Det stämmer inte med svenska kyrkans värderingar. Vi vill att lokalboende ska ha möjlighet att jaga där de bor.

Det är komplicerat att balansera värdegrund och marknadspriser. Så småningom måste priserna höjas.

– Då får man fråga sig vem kyrkan ska tjäna. Mammon?

En älgbetesinventering i södra Gästrikland visar på att det är lite större betesskador än skogsbruket vill se. Där kan det behövas lite högre avskjutning, när älgjakten drar igång den 10 oktober.

Sveaskog har många olika avtal med jaktlagen i Gästrikland, berättar Ola Söderdahl som är försäljningschef för jakt och fiske.

– Vissa betalar bara upplåtelseavgift, andra har både det och fallavgift. Fast det går mot att fallavgifterna försvinner, det är enklare för alla, förklarar han.

I södra Sverige har företaget nästan inga fallavgifter. Det blir allt vanligare ju längre norrut man kommer.

– Långt upp i norr kan det plötsligt stå två tusen renar och stoppa jakten. Då är det rimligt med en större rörlig del i avgiften.

Priser och avtal tas fram löpande. De är, enligt Ola, till syvende och sist en förhandling med jaktlagen. Men visst är jakten dyr.

– Vi har inte en hektar i Gästrikland som inte är upplåten för jakt. Marken är svår att få tag på. Men vi låter inte det påverka priserna för mycket. Det viktigaste är att älgstammen är i nivå med fodertillgången. Alltså tallarna.