Oro för landsbygden när asylboenden flyttas

Textstorlek:

JÄDRAÅS Det har gått ett år sedan Migrationsverket sökte land och rike runt efter nya asylboenden, för att kunna ge flyktingar tak över huvudet. Nu försvinner boendena från små orter. Oroväckande, tycker Parlamentariska Landsbygdskommittén. I Jädraås har flytten redan gått.

Annons:

Förra hösten blev det asylboenden av många lägenheter, stugbyar, konferensanläggningar och andra lokaler på landsbygden.

När avtalen nu löper ut väljer Migrationsverket ofta att flytta boendena, och de som bor där, till större orter där myndigheten har kontor.

Dessutom börjar Migrationsverket att bli klara med många asylärenden. Bland de som får uppehållstillstånd är det också många som flyttas runt i landet.

Vissa familjer får hjälp av Migrationsverket att hitta en första bostad.

Var den finns bestämmer verket genom att titta på kommuners arbetsmarknad, befolkningsstorlek och flyktingmottagande.

Det är vanligt att familjer -anvisas till en kommun lång ifrån orterna där de bott under asylprocessen.

Ensamkommande barn flyttas också runt. Då är det kommunerna, inte Migrationsverket, som bestämmer var de ska ta vägen.

I november förra året blev Jädraås Herrgård hem för ensamkommande barn.

I december hade 15 killar från Afghanistan flyttat in, placerade av Ljusdals kommun som själva hade ont om plats.

När Gästriklands Tidning hälsade på i herrgården i mars, trivdes killarna utmärkt och hade fått många kompisar i skolan.

Flera av dem hade bott på mindre orter i Afghanistan och kände sig som hemma.

– Man kan tänka sig att stanna i Jädraås, men vi vet inte hur det blir, sa de då.

17 juni flyttades killarna till HVB-hemmet på Kramsta gästgård i Järvsö.

Ljusdals kommun bedömde att det var mer praktiskt att ha killarna nära, och att det var för dyrt att låta dem bo kvar i Jädraås.

I Jädraås förlorade personalen jobben. Verksamheten på herrgården har lagts ned, och byggnaden står tom. Fotbollsföreningen som satsat extra på integration förlorade sina spelare.

Det är oroande att människor flyttas när de hunnit rota sig på en liten ort, tycker Parlamentariska landsbygdskommittén som på uppdrag av regeringen utreder landsbygdspolitiken.

Barn har börjat skolan, människor har kommit in i föreningslivet, vissa har praktikplatser eller jobb. Den som flyttas ifrån sina sociala kontakter får det svårare att hitta jobb och att etablera sig i samhället, skriver kommittén.

Den lyfter också fram föreningars, organisationers, företags och kommuners många insatser för integration, som har lagt en grund för att fler ska kunna bo och jobba på landsbygden.

Kommittén anser att omflyttningarna motverkar insatserna.

Slutsatsen är att staten bör jobba för att asylboendena ska stanna kvar på små orter, där arbetet för tidig integrering har kommit igång och fungerar.

Kommittén anser också att Migrationsverket inte bara ska titta på kommunens förutsättningar när de anvisar bostäder, utan också ta hänsyn till människors lokala förankring.

Annons: