Råttor stortrivs – och blir fler

Storråttorna vill ha mycket mat för att föröka sig och det får de avloppssystem och vid avfallsstationer i städerna och till viss del på lantbruken på landsbygden. Foto: Getty Images
Textstorlek:

​Att det finns lika många råttor som människor i en stad är en gammal sanning. Råttorna är betydligt fler och är omöjliga att utrota så länge de har mat och skydd. Det har de i stan.

Annons:

Från många kommuner runt om i landet kommer larm om att råttproblemen ökar. Ju mer tättbebott, desto fler råttor.

Men det är svårt att slå fast att råttorna verkligen blir fler. De kan ha blivit mer synliga när nya vatten- och avloppssystem, nya grunder och vägar byggs. Då måste de upp ur sina hålor i jorden för att söka nya revir.

Även om det är svårt att slå fast att råttorna verkligen blir fler, ökar råttsaneringarna kraftigt.

I Gävleborg gjorde Anticimex 458 råttsaneringar förra året. Det är 117 fler än året innan.

I hela Sverige gjorde företaget drygt 35 000 råttsaneringar 2015, främst i större städer.

– Storråttorna finns i avloppssystem och vid avfallsstationer och till viss del runt lantbruk. Där finns både skydd och föda, säger Torbjörn Nilsson som jobbar på Anticimex i länet.

Med storråtta menas brunråtta som finns över nästan hela världen.

– På landsbygden och i villaområden är det snarare mindre möss som tar sig in, men det kan vara nog så besvärligt.

– Råttorna kräver ganska stora mängder föda för att föröka sig och bli fler. Det hittar de i städerna.

Skadedjursbekämparna för en ojämn kamp mot råttorna. Ett råttpar kan i teorin få 800–1000 ungar på ett år.

Nedskräpning, soptunnor utan lock, tätare byggnation och varmare klimat är några förklaringar till att råttproblemen ökar.

En annan förklaring är de skärpta reglerna kring kemisk -bekämpning som infördes 2013. De gamla bekämpningsmedlen må vara effektiva, men har en riskabel baksida.

– Det är helt rätt att bekämpingsmedlen togs bort så att vi inte får rester som ligger kvar och sprids, menar Torbjörn Nilsson.

Han berättar att kampen mot råttorna idag förs med olika sorts fällor.

– Bland annat vanlig slagfälla, men också digitala fällor. Och speciella fällor för avloppsbrunnar. Där rör sig mycket råttor.

Råttorna behöver bara ett hål stort som en enkrona för att ta sig in och tar gärna till tänderna om hålet är för litet.

För en mus räcker det med ett hål stort som en blyertspenna.

– Både råttor och möss kan gnaga sig in om de kan sätta tänderna i något.

Väl inne kan de orsaka skada genom att gnaga på saker. El- eller vattenledningar, datakablar, fiberoptik, isolering, inredning…

De små gnagarna skadar inte bara bostäder och byggnader. De kan även sprida sjukdomar som salmonella och leptospiros samt olika virus och bakterier.

Tar de sig in i ett matförråd kan de kontaminera alla förpackningar de kan gnaga sig igenom.

Virus sprids även luftvägen med damm där råttor eller möss har kissat och bajsat.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids på just det sättet. Den finns enbart norr om Dalälven och är vanligare ju längre norrut man kommer.

När det gäller sorkfeber är inte brunråttorna skyldiga, utan just sorkar.

Agnetha Brolin 

Annons: