Skarven påverkar fisket

Tillsammans rör sig skarvarna i ett led och driver fisken framför sig. Skarvarna turas om att dyka efter fisken. Foto: Maria Ovegård
Textstorlek:

​För första gången visar forskning att skarvens konsumtion av fisk påverkar både fiskepopulation och fisket. 
Maria Ovegård visar sambandet i en avhandling från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Annons:

– Framför allt är det bland abborrartade fiskar, till exempel abborre, gös och gärs, samt karpfiskar, till exempel mört, som skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer, säger hon.

I studien har hon tittat på vad skarvarna äter på olika platser i Östersjön, på västkusten och i sjön Roxen. Där äter skarvarna stora mängder fisk men väljer fisk utifrån storleken på sitt eget gap. Helst väljer de fiskar i storleken 10–25 centimeter och de väljer den fisk det finns mest av där den letar föda.

Att de äter mycket fisk påverkar fiskpopulationerna så som individstorlekar, minskade storlekar och biomassa. Och eftersom de äter stora mängder fisk i kommersiell storlek konkurrerar de om fiskeresurserna.

– Skarvforskningen i världen har hittills till största delen handlat om vad, när och hur mycket fåglarna äter, men få har studerat predationseffekter på fiskpopulationer, säger hon och hoppas att myndigheterna tar tag i skarvkonflikten.

Hon föreslår att man motar bort skarvarna, exempelvis från fiskars uppväxtområden och där man släpper ut exempelvis laxsmolt. Mänsklig närvaro eller laserljus skrämmer fåglarna så att de håller sig borta från områden som ska skyddas.

Man kan också skydda växande fisk från skarv genom att ordna med gömslen under ytan eller nät över vattnet.

I vissa fall, menar hon, kan det vara aktuellt med jakt.

Agnetha Brolin

Annons: