Skogen och dess ägare

Textstorlek:

Vems är egentligen skogen? Frågan ställdes nyligen i en artikel i Svea Jord & Skog, en bilaga som medföljer denna tidning. Många skogsägare upplever att deras äganderätt alltmer naggas i kanten. Ett av de konkreta problemen är att privatpersoner och företag tänjer på gränserna för allemansrätten. Ett skräckexempel är företaget som arrangerade forsränning för 60  000 personer på en privat markägares mark. Företaget ålagdes att betala skadestånd.

Att bryta kvistar och kliva på en gräsvall är inte heller tillåtet, men utgör knappast tilltag som är rimliga lagföra.

Däremot har skogsägare rätt att värna sin egendom.

Allemansrätten är en hävdvunnen tradition som innebär både skyldigheter och rättigheter. Att plocka bär i rimlig mängd, uppleva naturen och andas hälsosam luft är det nog ingen som misstycker att stadsbor och andra ägnar sig åt. Men när företag bedriver kommersiell verksamhet på annans mark är det en helt annan sak.

Allemansrätten är tydlig med att friheten ska kombineras med ansvar. Det innebär hänsyn, försiktighet och ett beteende som inte stör, vare sig natur eller den rättmätige ägarens verksamhet, som skogsbruk.

I den paneldebatt som artikeln i Jord & Skog refererar till tycktes deltagarna eniga om att upplysning är nyckelfaktorer i sammanhanget. Allemansrätten har i decennier tagits så för given att många inte vet vad som gäller. Att till exempel köra upp med bilen på någon annans gårdsplan är ingen allmän rättighet. En sådan överträdelse slutade tragiskt i Sörmland, då gårdens ägare fick ett kärt husdjur påkört. Djuret dog, föraren smet.

Många inbillar sig också att åkrarna omfattas av allemansrätten, vilket ingalunda är fallet. Bilkörning på enskild väg är inte heller en del av allemansrätten. Cykling och promenader är däremot helt okej.

Förutom ökad kunskap är kommunikation också ett sätt att få bukt med avarterna. Att som markägare på ett trevligt sätt upplysa om vad som gäller är säkert en bra metod. Tydliga anvisningar är bättre än konfrontation.

Även skogsägarna har ett ansvar. Skogen är en resurs till nytta för många, globalt och lokalt. Skogen är en grön lunga som bidrar till bättre miljö, samt främjar folkhälsa och välbefinnande. Dessutom tillförs resurser till samhälle och företagare när turister kommer på besök.

Allmänheten har sin hävdvunna rätt att vistas i skog och mark. Ägarna av skogen och jorden äger rätt att bruka och nyttja den resurs som egen skog utgör.

Vi kommer aldrig att helt kunna eliminera att det uppstår krockar mellan olika intressen kring den så omtyckta och värdefulla skogen. Men konflikter som uppstår borde kunna lösas på ett civiliserat sätt. Rättssystemet bör bara kopplas in som en sista åtgärd.

Låt oss tillsammans värna skogen!

Bo Höglander