Nu undersöks abborrarna

Henrik Sundberg från Länsstyrelsen hämtar ett provexemplar. Det har gått tre–fyra dagar sedan lokala fiskare fångade abborrarna och placerade dem i sumpen. Fiskarna blir stressade i nätet och behöver lugna ned sig i några dagar för att forskarna ska kunna få fram korrekta resultat.​ Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

NORRSUNDET 
– Varför ska ni undersöka hur fiskarna mår? Det ser man ju på dem.

Så ska en Norrsundetbo ha frågat på 80-talet, när forskare började undersöka effekterna av massafabrikens utsläpp. 
Fiskarnas hälsa har blivit bättre. Hur mycket bättre ska ett forskarlag från Göteborg ta reda på. 
De leds av Lars Förlin, som var med vid undersökningarna för 30 år sedan. 

Lars är professor i zoofysiologi på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. På 80- och 90-talet kunde han mycket riktigt se på abborrarna att de var hårt ansatta av utsläppen.

– Fenorna var förkortade och hade svarta sorgekanter, de hade fenröta. De ser man inte nu, säger Lars Förlin.

Nu leder han en landsomfattande undersökning av fisken längs kusten. Med sig har han forskningsingenjörerna Linda Hasselberg Frank, Linda Andersson, Jari Parkkonen och Jenny Lycken.

– Vi började i Skellefteå för tio dagar sedan. Sedan har vi varit en dag i Umeå och tre dagar i Sundsvall. Vi var i Gåsholma igår och nu är vi här. Sedan ska vi till Forsmark och Stockholm innan vi får åka hem till Göteborg, berättar Linda Andersson.

Stoppet i Gåsholma var till för att få en referenspunkt.

Fiskarna i Norrsundet ska inte bara jämföras med fiskarna på 80-och 90-talet, utan också med abborrar som idag lever i friskare vatten.

Forskarna åker svart skåpbil. På undersökningsplatserna blir den ett fint laboratorium där abborrarna kan dissekeras.

Gänget jobbar som en väloljad maskin när de bland annat tar blodprov, antecknar fiskens kön och storlek och samlar in prover från organ och muskler.

För 30 år sedan var fenröta inte det enda abborrarna led av. När fisken öppnades hittade man bland annat missbildade organ och såg att könskörtlarna hade tagit skada.

De nya proverna kommer att visa om livet återgått till det normala, eller om gifter fortfarande stör fisken.

I Norrsundet får forskarna hjälp av Henrik Sundberg. Han jobbar med miljögifter på Länsstyrelsen Gävleborg som har hjälpt till att förbereda besöket.

– Vi ser till att det går så smidigt som möjligt, vi orndar bland annat samarbetet med hamnens ägare. Idag blir det mycket handräckning för mig, säger Henrik.

Han skyndar iväg för att hämta en till abborre ur sumpen, som för några dagar sedan fylldes av lokala yrkesfirskare.

– De vet bäst var fisken står och brukar hjälpa till, säger Henrik.

Han och Lars förklarar att Norrsundet är världsberömt för sina föroreningar. Många forskare och miljömyndigheter vet hur illa det såg ut i vattnet här för 30 år sedan.

– I rättvisans namn så beror det delvis på att det var här vi undersökte. Det fanns flera anledningar till det, till exempel lämpar sig fjärden för att få fram säkra resultat, säger Lars.

– Dessutom var industrin här med, när andra inte ville. Resul-taten härifrån fick andra industrier att anpassa sig efter miljön.

Årets undersökning har många mål.

Den kan berätta om havsmiljöns utveckling, och ge en fingervisning om hur det ser ut just nu i haven vid gamla fabriker.

– Det vanligaste är att man kontrollerar gifter i vattnet, men det är svårt att veta var man ska leta. Det här är en bra metod att börja med. Om fisken inte mår bra, är det skäl att mäta gifter, förklarar Lars.

Länsstyrelsen Gävleborg ser fram emot resultaten, som kan användas i flera delar av deras arbete.

Som exempel nämner Henrik det pågående arbetet med miljögifter som ligger lagrade i bottensediment.

– Det där som vi kallar fiberbankar. Det ligger massor av träfiber på botten här i hamnen. Där i finns miljögifter och vi vill ta reda på hur vi ska hantera dem, säger Henrik.

– Ska vi sanera eller är det bättre att låta fiberbankarna ligga kvar? Vi vet att sedimenten läcker, men inte hur det påverkar fiskarna. Det kan vi få reda på nu.

Inne i bussen pågår arbetet för fullt. Prover från 30 abborrar ska samlas in.

När det är klart rullar forskarna vidare. Senare i höst ska de samla in prover från västkusten.

Först när abborrarnas gener, vävnader och blod har analyserats kommer svaret på hur abborrarna mår i Norrsundet.

Ebba Pettersson