Länets unga tror på kris

Textstorlek:

LÄNET Landets 18-åringar är dåligt förberedda på en kris. Bara en av tre tror att de skulle behöva klara sig själva i mer än två dygn, om viktiga samhällsfunktioner slås ut. Gävleborgs unga tillör landets mest oroade. De är också mest skeptiska till myndigheternas förmåga.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som varje år ställer frågor om krisberedskap till landets yngsta vuxna.

I år är 18-åringarna framför allt oroliga för att drabbas av terrorism. Den oron är mer utbredd i städerna än på landsbygden. Oron för en internationell kärnvapenkonflikt har ökat.

18-åringarna får också frågan om hur sannolikt de tror det är att olika typer av kriser kommer att inträffa.

I år har det skett en tydlig ökning – risken för IT-haverier, terrorism och kärnvapenkonflikter bedöms vara stor.

Gävleborg tillhör de tre länen, tillsammans med Blekinge och Södermanland, där ungdomarna upplever störst risk att drabbas av kriser.

En knapp majoritet tror att mänskligheten kommer att dö ut. De flesta som tror det anger klimatförändringarna som orsak.

Ungdomarna har störst tilltro till myndigheternas egna informationskanaler följt av radio, föräldrar och tv. På landsbygden är ungdomarna mer skeptiska till myndigheternas förmåga att hantera kriser. Allra mest skeptisk är man i Gävleborg och i Jämtland.

Tilliten till medmänniskor är låg – hälften svarar att det i någon utsträckning går att lita på människor i allmänhet.

Nästan alla 18-åringar svarar att de bör ta ansvar för sig själva och sina anhöriga om det blir kris i samhället. Men åtta av tio tror att svenska staten är skyldig att hämta dem, om de är utomlands och råkar ut för något allvarligt.

Alla i Sverige ska vara så väl förberedda för en kris, att de kan klara sig i 72 timmar utan stöd från myndigheter. Då behövs förråd med vatten och förnödenheter, samt förmågan att ordna värme och ta emot information.

De flesta artonåringarna, fyra av fem, skulle klara sig på maten hemma i tre dagar. Bara en av tre har vatten för tre dagar. 28 procent är beredda på strömavbrott och endast 19 procent skulle kunna lyssna på radio om strömmen var bort i tre dagar.

Generellt är unga på landsbygden bättre förberedda på att klara sig själva i tre dygn, än människor i städer. Störst skillnad är det i att fler på landsbygden kan få tag i vatten och ordna en annan värmekälla än en eldriven.

Ebba Pettersson