Bättre lönsamhet för mjölkbönderna

Robert Hedlund har mjölkkor i Storvik och hoppas kunna bygga om och modernisera ladugården, men fler kor än de 120 han redan har vill han inte ha just nu.

Textstorlek:

Det går bra för bönderna just nu. Det tycker de själva enligt den årliga enkätundersökningen Lantbruksbarometern. Robert Hedlund i Storvik ser ljust på framtiden och hoppas kunna bygga ut och modernisera sin mjölkproduktion inom några år.

Annons:

Svaren i Lantbruksbarometerns enkätrapport visar att det framför allt är landets yngre bönderna som gillar läget. Bland dem under 30 år tycker 75 procent att de har god lönsamhet. De tror dessutom på en god lönsamhet om ett år.

De som upplever att de har lägst lönsamhet är de som är över 71 år. Bara 36 procent av dem tycker att lönsamheten är god.

Även om det går bra i regionen där Gästrikland ingår, skiljer sig förhoppningar och utfall här i förhållande till riksgenomsnittet.

På två år har lönsamhets­index för regionen förbättrats från minus 48 till minus 12, i riket är förbättringen ännu starkare – från minus 43 till plus 5.

Länets bönder tycker lika som riksgenomsnittet när det gäller att lönsamheten räcker till löpande utgifter och lön, men enbart 10 procent av länets bönder menar att lönsamheten är så god att det räcker till framtida investeringar, rikssnittet är 14 procent.

Allra bäst tycker grisbönderna att det går, men där försämras lönsamheten för första gången på flera år. Några grisföretag finns inte i Gästrikland.

För två år sedan låg mjölk­bönderna i botten för upplevd lönsamhet. Nu märker de en stark förbättring och för första gången på flera år deras lönsamhet bättre än nötproducenternas.

Robert Hedlund på Ovansjö lantbruk är en av dem som tycker att det går hyfsat bra just nu.

Han har ekologisk mjölk­produktion med 120 kor, 400 hektar odling och de är fyra ­personer som arbetar i företaget.

Det han odlar går till ­största ­delen tillbaka till mjölk­produktionen som foder till ­korna.

Mjölken ger de strösta in­komsterna, medan odlingen står för cirka 20 procent. Han har dessutom en del entreprenadverksamhet och den har varit och är en viktig kompletterande inkomstkälla.

– Mjölkpriset är avgörande, menar Robert som gick till Arla för fem år sedan eftersom de betalade mer än ­Gefleortens.

Han erkänner att det varit kännbara år med svajiga och låga mjölkpriser.

– Det var nere på 2.30 kronor per kilo som lägst. Då kostade det oss 50 000 i månaden att ha mjölkkor, säger Robert som började ställa om till ekologisk produktion för tre år sedan.

Han var en av de sista som kunde ställa om och få betalt för det. Idag är det svårare för mjölkbönder att ställa om till eko-­produktion eftersom det just nu inte finns avsättning för mer ekologisk mjölk.

– Det skiljer cirka 1.20 – 1.30 kronor mellan konventionell och eko­logisk mjölk.  Men det är dyrare att producera ekomjölk också, säger han och önskar att mjölkpriset var stabilare.

– Om man visste hur priset låg under mer än ett år skulle vi veta vad som gäller och kunna planera därefter. Även om man trimmar verksamheten så gott det går, går det inte att dra ner på skötseln av korna när priset går ner.

Robert tycker att framtiden ser ljus ut och planerar att bygga om och modernisera ladugården. Helst inom två år. Då vill han bland ­annat byta ut mjölknings­robotarna.

Däremot vill han inte bygga ut för att ge plats för fler kor.

– De är många nog att hålla ­reda på nu. Däremot ­modernisera och optimera driften.

Annons: