Dags för rättvisemärkt olja

Textstorlek:

De oljeproducerande ländernas kartell med Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait och Venezuela i spetsen hade i helgen möte i Wien, där organisationen OPEC har sitt säte. Förkortningen står för Organization of the Petroleum Exporting Countries. Ryssland är inte med, men deltog på mötet.

Få, om ens något, av länderna i denna världomspännande kartell är demokratier där mänskliga rättigheter respekteras. Därmed har de heller ingen respekt för de principer om frihandel och marknadsekonomi som västvärldens demokratier tillämpar. I rättsstater med folkstyre är karteller i princip förbjudna. Men i OPEC ser vi en världsomspännande kartell i full sving.

Två starka aktörer i OPEC är Saudiarabien och Iran, ärkefiender som står på var sin sida i det pågående kriget mellan shia- och sunnimuslimer. De strider genom ”ombud”, ett fenomen som internationellt kallas proxy war. Syrien är som vi vet en av skådeplatserna, med djupt tragiska konsekvenser som följd. Finansieringen av krigshandlingarna kommer till stor del från – oljan.

Mattias Svensson menar i Kristanstadsbladet att många säkerhetshot har en gemensam nämnare i auktoritära stater och/eller gäng som försörjts av oljetillgångar: terrorhotet från IS, al-Qaidas 11 septemberattacker, Assads syriska inbördeskrig, Putins ockupation av Krim och krig i Ukraina, Saddam Hussein i Irak. Etc.

Han menar att EU skulle kunna börja ”fasa ut handeln med stulen olja från auktoritära länder”. Detta skulle förena miljöhänsyn med respekt för ägande, nationellt självbestämmande och demokrati.

Svensson har hämtat inspiration av den brittiske filosofen Leif Wenar. I en recension i Aftonbladet läser jag om hans bok Blood oil där han menar att demokratiska länder har ett moraliskt ansvar att inte handla olja från vem som helst. ”Om vi köper olja av den som tagit en resurs med våld och hot gör vi makt till rätt, och utsätter oss själva för explosiva risker”.

Västvärlden kan sluta att göda förtryckarna, anser Wenar. ”Bland annat genom att förklara handeln med ungefär hälften av världens olja olaglig, i brist på folklig kontroll och legitimt ägande. Utan att skicka en enda soldat eller stifta en överstatlig lag kan vi strypa penga­flödet. Så kan vi också göra våra samhällen mindre beroende av olja”, heter det i recensionen.

Med andra ord är det superviktigt att fasa ut oljan och satsa på alternativa energiformer som solcellspaneler och vindsnurror. Dessutom måste vi skyndsamt minska beroendet av plast, som utvinns ur petroleum.

Miljön, klimatet och rättvisan gör det absolut nödvändigt att häva oljeberoendet. I väntan på oljans utfasning kan vi börja efterfråga olja som inte är blodbesudlad: det vill säga rättvisemärkt olja.