De skördar vänskap i Ockelbo

Textstorlek:

På Ockelbos kolonilottsförening avlöser projekten varandra, men framförallt växer vänskapsbanden bland de odlare som möts där bland buskar och hackor.

Genet sitter och flätar Karins hår i skuggan av föreningens orangeri som har väggar av halm och lera. Inne i växthuset finns en braskamin som värmer vid kalla höstkvällar, men just idag behövs ingen kamin, hettan är tryckande.

– Det är alldeles för varmt inne växthuset nu, det går inte att vara där, säger Karin Olsson.

Svalare dagar sitter föreningsmedlemmarna inne i orangeriet, äter, umgås och gör upp planer. I en hylla finns små lerfigurer som Genet Tsegay har skulpterat och en lermodell av en eritreansk spis.

– Harriet använde min idé och gjorde en ritning till en riktig spis, berättar Genet.

Utanför orangeriet står nu den riktiga spisen som föreningen använder på arbetsdagar och fester. På de tre spishällarna lagar de mat och kokar kaffe. Genet berättar att spisarna i Eritrea byggs av stenar som sedan putsas med lera för att bli vackra. Men här i Ockelbo har de fått använda tegel och betong, för att anpassa spisen till det svenska klimatet.

Bredvid Genet sitter hennes man Yemane Tekleebrham. De har en odlingslott tillsammans där Yemane tycker om att gräva och plantera. För några år sedan hjälpte han Karin i ett projekt och planterade ett 100-tal träd åt Ockelbo kommun, men nu blir det mest grönsaker.

– Jag har planterat ärtor, bönor, lök, morötter och mangold, berättar Yemane.

Grönsaksplantorna står i prydliga rader på parets odlingslott och blast från några lökar sticker upp genom jorden.

– Min lott ska vi inte gå och titta på, skrattar Karin.

Karin var med och startade odlingsföreningen när hon pluggade på Wij trädgårdar som ligger en stenkast från kolonilottsområdet. Hon tyckte att det saknades bra platser att träffas på i Ockelbo.

– Vi bjöd in folk från SFI och då lärde jag känna Genet och Yemane, berättar Karin.

Idag finns odlare från många olika länder i föreningen, till exempel Nepal, Irak och Sverige. Många av medlemmarna har erfarenhet från jordbruk i andra länder. Genet och Yemane arbetade med både odling och djurhållning i Eritrea.

– Vi hade kor, getter, bin och honung, berättar Yemane.

– Jag skulle vilja ha bin därborta, säger han pekar med handen mot en plats mellan orangeriet och Bysjön.

Tanken med föreningen är att alla ska kunna hitta på idéer och förverkliga dem. Förutom drömmar om biodling finns långt gångna planer på att bygga ett växthus på omkring hundra kvadratmeter. Där ska föreningen ska ha sin egen plantskola med försäljning.

I marken bredvid en gammal lada sitter träkäppar som markerar hörnen på det blivande växthuset.

– Här framför växthuset kommer det bli en skyddad innergård där vi kan odla sånt som kräver lite mer värme, säger Karin.

Hon berättar om planer på att kunna sälja både plantor och grönsaker.

– Och i framtiden hoppas jag att vi kan knoppa av ett företag så att fler får möjlighet att försörja sig.

MARITA GRUFVIK