Hela landets lokala matminnen samlade

Torsåkers sista fäbodjänta Nybons Mor, Anna Vestlund, kokar mesost. Foto: William Eriksson/Institutet för språk och folkminnen Foto: William Eriksson/Institutet för språk och folkminnen
Textstorlek:

Koka dricksupa från Valbo 1901, läs vittnesmål om gråärtmjöl från Ockelbo 1935. Eller grädda raggmunkar som arbetarna gjorde det i Österfärnebo 1903. Nu finns en kunskapsbank om mattraditioner som alla kan leta i.

I Torsåker verkar det inte ha förekommit några särskilda kokhus för mesosten.

Istället kokades den av fäbodflickan över elden på stugans spishäll i en stor, trebent järngryta.

Mesosten fick koka i tre-fyra timmar, på slutet under flitig omrörning, och hälldes sedan för torkning i trattliknande formar klädda med linneduk.

Det framgår av uppteckningen Torsåkers fäbodar, skriven av hembygdsforskaren och amatörfotografen William Eriksson år 1943.

Det och många andra stycken mathistoria är numera tillgängligt för alla – på den nya internetsidan Matkult.

På den har Institutet för språk och folkminnen, med stöd från landsbygdsprogrammet och Jordbruksverket, byggt en kunskapsbank över Sveriges traditionella matkultur.

Informationen kommer från Institutet för språk och folkminnens arkiv och det går att fördjupa sig i allt från råvarorna till köksredskapen och måltiderna.

Ett urval av arkivmaterialet finns presenterat på en karta. Där går det att hitta både recept och information som är koppade till orter i Gästrikland.

Ottilia Larsson i Kungsgården, hon som ligger bakom receptet i faktarutan, berättar hur man gör ett potatismos till stekfläsket.

Från Hedesunda berättar humleinsamlaren Vivi Wendin, född 1912, om humleodling. Från Järbo berättar Hans Larsson, född 1856, om ärtvälling. Från Eskön bjuder en fiskarhustru på ett pepparkaksrecept. Och så vidare.

Kunskapsbanken är resultatet av ett landsbygdsprojekt som påbörjades 2015. Målet har varit att lyfta fram maten som kulturarv och på samma gång rikta en strålkastare mot en stor del av kvinnohistorien.

– Från att i tysthet överförts mellan generationer av kvinnor, kan vi nu på olika sätt lyfta fram dessa fantastiska berättelser och recept ur arkiven, så att de blir tillgängliga för alla som är intresserade av äldre mattraditioner, säger Åsa Holmgren på Institutet för språk och folkminnen i ett pressmeddelande.

RECEPT: Stuvade sockerärtor från Ovansjö

Ingredienser

1 lit vatten

2 lit ärtor

½ msk smör

1 bit socker

1 msk smör till afredning

2 msk mjöl

1 tsk salt

Vattnet påsättes och en del av smöret ilägges. De ansde ärtorna läggs i hela när vattnet kokar. Efter en stunds kokning ilägges en bit socker. När ärtskidorna är mjuka uppskäres de. Smör och mjöl fräses i kastrull, sedan vispas ärtspadet i. När avredning kokar ilägges ärtorna och det hela får kka en stund. Avsmakas med salt och serveras gärna med bräckt skinka.

Källa: matkult.se, receptet lagat av Ottilia Larsson och nedtecknat av Märta Elg i Kungsgården år 1900.