Hur hamnade vi här?

Textstorlek:

Grodor, rädsla och anarki – hur hamnade vi här?

Annons:

För ett tag sedan blev socialstyrelsen, med all rätt, hårt kritiserade för sin minst sagt ljumma skrift kring barnäktenskap. Istället för att signalera ett tydligt ”nej” mot barnäktenskap var signalen ”oj då, hur gör vi nu?”. 

Efter kritiken drogs skriften tillbaka, ordval och utformning var alltför bristande.

Att en statlig styrelse är otydlig mot offer och förövare är ett haveri. 

Hur kan detta ske?

Uttrycket politiskt korrekt ligger väldigt nära till hands. 

Det vill säga, hur lite JA kan jag säga utan att det blir ett NEJ och vise versa.

Rätt eller fel i absolut mening är icke önskvärt. Allt ska ses som relativt.

Ja och nej byts till ”vad känner du?”. Vi tillåter allt men vågar inte värdera något. Vi accepterar allt men går mot en likgiltighet.

Hur har vi kommit hit?

Under många år har vi matats med att vi ska kritisera alla normer. 

Normkritik går som ett mantra genom landet och naturligtvis skall saker prövas och granskas, men då måste det även finnas en trygghet hos granskaren i det som ska granskas.

Jag påstår att det är rädslan för normer som nu hindrar oss i att vara tydliga?

Att denna rädslan skapar en korrekthet som inte vågar stöta sig eller allra minst vågar ta ställning. Jag ser det på lekplatser där vi inte vågar säga till barn som gör ”fel”. Jag ser det på arbetsplatser där vi tiger och samtycker när ”grodor hoppar” ur munnar. Jag ser det i samhällsdebatter där takt och ton ständigt försämras. Jag ser det i sociala media där ord tillåts som aldrig skulle tillåtas i ett verkligt möte.

Detta är något vi måste bryta.

Normer och värderingar vid sidan om lagar och skrivna regler är viktiga för ett samhälle. Lagar och regler styr punkter i samhällslivet men normer och värderingar är ständigt närvarande överallt och påverkar alla i vardagen.

Ett samhälle där ja och nej saknar betydelse går mot laglöshet. Etik och moral är tillsammans med normer och värderingar byggstenarna för ett fungerande samhälle.

Jag är övertygad om att vårt samhälle fortsatt bör bygga på detta för att utvecklas och formas till ett accepterande och tillåtande samhälle där vi vågar värdera, berömma, fostra och utmana. 

Ett samhälle som också vågar kritisera normen normlöshet.

+ Mod som stoppar

– Grodor som hoppar

 

Annons: