Läser du klart innan du delar?

Många delar och gillar artiklar på sociala medier utan att läsa dem först. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT Foto: Christine Olsson/TT
Textstorlek:

Läser du hela artikeln innan du delar eller gillar den på sociala medier? Inför höstens val har flera initiativ för ökad källkritik lanserats. Men det är svårt att vara källkritisk, om man inte ens läser hela texten.

I mars publicerade tidningen The Science Post en artikel med följande rubrik: ”Studie: 70 procent av Facebookanvändare läser bara rubriken på vetenskapliga artiklar innan de delar.”

Själva texten bestod av oläsligt nonsens. Trots det delades den över 67 000 gånger.

En mer vetenskaplig studie från 2016 visar att 59 procent av de artiklar som delats på sociala medier aldrig ens klickats på. Det visar att många bara läser rubriken innan de delar med sig av en artikel till vänner och bekanta.

– Så har det nog alltid varit. Vi har alltid konsumerat nyheter på ett annat sätt än vi säger att vi konsumerar nyheter, säger journalisten och författaren Jack Werner.

– Det handlar dels om lathet och att människan gärna tar genvägar där det är möjligt. Men också om att sociala medier till viss del har fått samma funktion som fikastunden.

När vi delar en artikel, till exempel på Facebook, kombineras den med våra namn och porträtt. Då verkar artikeln mer trovärdig för våra vänner än om de ser den i ett annat sammanhang.

Vi tar alltså på oss ett publicistiskt ansvar när vi delar artikeln – men det tänker vi inte på.

Istället använder vi sociala medier på samma sätt som vi pratar kring fikabordet, och tänker oss inte att vi har något ansvar.

– Man vet aldrig varför någon delar en artikel om de inte skriver en kommentar om varför. Många kan till exempel ha delat artikeln från The Science Post för att de tyckte det var ett roligt skämt, säger Jack Werner.

Mycket av det som blir populärt på nätet slår an en känslomässig sträng. De som vill sprida falsk information är duktiga på att spela på andras känslor. Det gör att konspirationsteorier kan synas mycket mer än sanningar.

– Det handlar om att vi som vet att jorden är rund inte behöver skrika ut det på sociala medier. Men de som hävdar att jorden är platt, de skriker, säger Björn Appelgren på Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Då uppstår en situation där vi får svårt att bedöma hur stort ett problem är i verkligheten.

– De algoritmer som bestämmer vad som syns i vårt flöde premierar också popularitet framför trovärdighet, något man bör vara medveten om, säger Appelgren.

Det vill säga, när många gillar och delar felaktig information kommer den synas på många andras skärmar.

Internet sorterar inte fram artiklar baserat på trovärdighet. Vi måste själva avgöra om informationen är trovärdig, med hjälp av källkritik. Det kan vi bara göra om vi läser allting först.

–  Det bästa knepet är att just läsa hela texten. Även om det är någon du litar på som delat det. Dels för att man inte själv vill bli lurad men också för att de flesta inte vill lura någon annan och bidra till att sprida något som inte är sant.

Tidningen Fokus lanserade nyligen en tjänst som kan kontrollera om läsaren läser hela texten. Om du läst allt får du ett bevis på det när du delar artikeln på sociala medier.

– Vi ser ju att artiklar sprids utan att folk verkar läsa innehållet. Då blir det här ett kul sätt för de som läser hela artikeln att stoltsera med det, säger Claes de Faire chefredaktör på Fokus.

Än så länge finns tjänsten bara tillgänglig för Fokus texter men den erbjuds gratis till alla webbsidor som vill ha den.

CAJSA COLLIN/TT