Överhärde vill ha fiber till alla

Textstorlek:

Gavlenet bygger ut fibernätet i Överhärde, men i ett område säger vägföreningen nej till markavtalet. Nu står arbetet stilla i väntan på beslut från Lantmäteriet.

I Överhärde finns byamännen som säger nej till villkoren i Gavlenets markavtal. De har flera anledningar till att säga nej. De främsta är att byamännen vill ge alla i byn möjlighet att få fiber och att Gavlenet startade projektet utan att ha förhandlat om markavtal med byamännen.

Deras idé är att utbyggnaden i norra delen av byn skulle kunna finansiera utbyggnaden södeut där koppartråden redan är klippt och mobiltäckningen är dålig.

– De står på stubbar och stenar för att få täckning medan vi som bor nära Köpis klarar oss mobilt, säger Håkan Englund som är en av de två byfogdarna.

Gavlenet menar det finns andra lösningar för den södra delen. Där ligger fastigheterna på landsbygden och är mer utspridda.

– Vi har informerat om att de kan bilda ett byalag och söka bredbandsstöd, vi kan vara behjälpliga med det, säger Christer Englund, affärsområdeschef på Gavlenet.

Eftersom byamännen i Överhärde fått svaret att Gavlenet inte har några planer på att bygga ut söderut har de kontaktat andra bolag och nu har Telia kommit med ett erbjudande om fiber för hela området.

– Vi blev kontaktade av en samfällighet och då har vi tagit fram det här erbjudandet som även täcker in Rörberg, säger Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia.

Telia har tagit fram två olika områden. Ett litet område med med norra Överhärde där det räcker att 50 procent av fastighetsägarna skriver avtal och ett stort område som inkluderar Rörberg, Tvea och Ytterhärde. Om erbjudandet i det stora området ska bli verklighet behöver fler fastighetsägare vara med.

– Då behöver vi skriva avtal med ungefär 70 procent, säger Inger Gunterberg.

Att komma upp till 70 procent i Överhärde kan bli svårt eftersom de tätbebyggda delarna redan ingår i Gavlenets fiberutbyggnad.

Helene Åkerlind är kommunalråd i Gävle kommun och anser att de förtroendevalda ska se till att så många som möjligt får fiber i kommunen.

– Kan 200 personer få fiber istället för bara 100 så borde vi stödja det förslaget, säger Helene Åkerlind.

Samtidigt säger hon att det är upp till Gavlenet att bedöma om det går att få lönsamhet i ett projekt. Hon kommer däremot lyfta frågan om kommunens bredbandsstrategi och förklarar att det är Gävle energi, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen som ska följa upp strategin. Senaste uppföljningen var för drygt ett år sedan.

– Jag tror att det kan vara dags igen, säger Helene Åkerlind.

Hon förklarar att politiker som sitter i styrelsen på Gävle Energi kan påverka bolagets beslut direkt och att kommunstyrelsen kan skapa förutsättningar för att alla Gävlebor ska få bredband.

Men att byta fiberbolag idag skulle bli kostsamt för de boende i norra Överhärde som redan skrivit på anslutningsavtal hos Gavlenet.

– Om vi bryter avtalet säger Gavlenet att vi bli ersättningsskyldiga, berättar Håkan Englund.

Anledningen till att hushållen blir ersättningsskyldiga är att material och entreprenörer är upphandlade för det område där byamännen säger nej till markavtalet. Att säga upp avtalet skulle kosta ungefär 5.900:- per person.

– Om vi inte hade haft några kostnader för projektet skulle det inte heller kosta något att säga upp avtalet, säger Christer Englund på Gavlenet.

Han berättar också att en del boende var oroliga på Gavlenets senaste informationsmöte för att fibergrävningen kommer dra ut på tiden, men lättade över att projektet blir av.

I dagsläget väntar både Gavlenet och byamännen på beslut från Lantmäteriet. Gavlenet har ansökt om tillstånd som kan ge dem rätt att anlägga fiber mot byamännens vilja.

– Nu har de sökt ledningsrätt hos Lantmäteriet och jag hoppas men har svårt att tro att de får nej, säger Håkan Englund.

MARITA GRUFVIK

 

FAKTA: LEDNINGSRÄTT

Ledningsinnehavaren ansöker om beslut hos Lantmäteriet.

Lantmäteriet utreder om ­önskemålen går att uppfylla.

Ledningsrätt kan upprättas mot fastighetsägarens vilja.

Beslutet beskriver typ av ledning, utrymme, tillträde, återställning och ersättning.

Beslutet kan omprövas och överprövas.

Gäller oftast flera fastigheter med likadana villkor, medan villkoren kan skilja sig åt i privatavtalade nyttjanderätter.

Gäller även om fastigheten byter ägare.

Gäller tills vidare i motsats till privata avtal om nyttjanderätt som kan gälla 25 eller 50 år.

Ledningsrätter redovisas i fastighetsregisterkartan, det gör inte civilrättsliga avtal för nyttjanderätt.

 

Mer om fiber på landsbygden:

Olika villkor för fastighetsägare i Sandviken

Sandnet och Gavlenet hindrar konkurrerande internetleverantörer

I mars drog sig IP-Only ur sin egen fibersatsning i Årsunda

Fiberägarnas tidsramar krockar med svalt intresse från hushållen