Den symboliska känslan

Textstorlek:

Skapad av en ekonom, årets ord i ett engelskt uppslagsverk och en egen långfilm. Emojis är det nya uttryckssättet för att illustrera vardagslivet. Idag, den 17 juli, uppmärksammas den symboliska känslan med World Emoji Day.

Annons:

Sedan 2014 firas årligen ”Emojins dag” den 17 juli på platser runt om i världen. Instiftare av dagen är sajten Emojipedia, och dagen uppmärksammar det nya känslomässiga kommunikationssättet.

Gävle kommun använder sig av symbolerna i sin marknadsföring.

– Vi använder emoijis eftersom de är etablerade bland allmänheten och snabbt förmedlar ett känsloläge. I vår marknadsföring använder vi de vanligast förekommande för att visa att i våra kanaler är alla åsikter och känslor välkomna, säger Johan Adolfsson, kommunikationschef på Gävle kommun och berättar att ingen emoji är förbjuden.

– I vår marknadsföring använder vi harmlösa emojis. Anställda i övrigt får kommunicera under eget ansvar vilket innebär att de får hantera emojis på det sätt de finner mest lämpligt.

Men vi börjar från början – vad är egentligen en emoji? De små symbolerna kommer ursprungligen från Japan. Emoji (絵文字) kommer från ”e” (絵) som betyder bild och ”moji” (文字) som betyder tecken. Det är också anledningen till att många av emojis visar typiska japanska fenomen, till exempel bugningar och japanska maträtter.

Den första emojin togs fram 1998 av Shigetaka Kurita som jobbade på mobiloperatören DTT Docomo, som utvecklade och sålde en ny webbplattform.

I plattformen skulle det finnas textbaserade tjänster för att skicka korta textmeddelanden och få information om sport, väder och nyheter. Han föreslog att de skulle skapa plats för symboler på 12×12 pixlar.

Företaget hade tidigare gjort ett system för personsökare och hade då haft ett hjärta bland möjliga tecken att skicka. När de lanserade en uppgraderad modell togs hjärtat bort, vilket ledde till protester och ett märkbart bortfall av kunder. Kurita valde därför att även symboler som visade känsloyttringar skulle infogas.

Den första uppsättningen bestod av 176 tecken och ritades av Shigetaka Kurita själv. Han var vare sig tekniker eller designer, utan utbildad ekonom. Kurita inspirerades av seriekonsten som ofta använder enkla symboler för att visa känslor, som svettpärlor för nervositet och glödlampor för idéer.

De ursprungliga 176 tecknen köptes av det amerikanska konstmuseet Museum of Modern Art i New York 2016. Shigetaka Kurita har aldrig gjort anspråk på äganderätt eller begärt någon ekonomisk ersättning utöver lönen för sin skapelse.

Emojins stora globala genombrott kom när Apple lanserade operativsystemet IOS 6, där användarna kunde aktivera ett emoji-tangentbord. Numera har de flesta operativsystemen egna emoji-tangentbord.

2015 plockade det anrika uppslagsverket Oxford Dictionary in emojin ”Ansiktet med glädjetårar” (se faktaruta) som årets ord. Motivet till utmärkelsen var att de hade sett en kraftig ökning av användandet av ordet ”emoji” och att ”Ansiktet med glädjetårar” var den mest använda emojin.

I augusti 2017 släpptes en animerad långfilm tillägnad de digitala känsloyttringarna, regisserad av Eric Siegel. I rollistan återfinns bland annat Patrick Stewart och Christina Aguilera.

Emojins popularitet har medfört ett utökat antal. Från början fanns det 176 stycken. I dag är 2 823 emojis godkända av Unicode Emoji Subcommittee, organisationen som rekommenderar nya symboler.

5 juni 2018 släpptes den senaste uppdateringen från Unicode. Då lanserades 157 nya symboler. En av symbolerma var mer efterlängtad än andra, i form av en rödhårig emoji.

Efter att ha fått in en namninsamling med 22 000 valde Unicode att skapa en rödhårig figur.

– Äntligen lite rättvisa här i världen, twittrade Annie Lööf när nyheten presenterades.

Annons: