Nyckelbiotoper oroar skogsägare

Textstorlek:

Privata skogsägare får avverka områden med nyckelbiotoper som inte är formellt skyddade, men skogsbolagen köper inte virket på grund av branschens certifieringsregler. Det skapar oro hos skogsägarna.

Annons:

För stora skogsområden som blir naturreservat får skogsägaren ersättning från Länsstyrelsen. Men i skogar som innehåller mindre områden med så kallade nyckelbiotoper sköter Skogsstyrelsen inventeringen och ersättningarna.

De gällande reglerna för nyckelbiotoper skapar oro hos vissa skogsägare som är beroende av inkomster från avverkningar. Ägarna kan känna sig bli osäkra på om skogen går att avverka eller inte.

– Jag vet en person som hög ner gamla aspar för att inte skogen skulle klassas som nyckelbiotop, säger Ingvar Björk som är skogsvärderare från Österfärnebo.

Under slutet av 70-talet infördes en skogsvårdslagstiftning som innebar att skogsägare istället kunde tvingas att slutavverka gammal skog utan att något fick lämnas kvar. Men det fanns de som valde att bryta mot reglerna även då.

– Vi har surgubbarna att tacka för att vi har gammelskog idag, säger Ingvar Björk.

Han berättar att det tidigare fanns rådgivning om nydikning för att skapa mer produktiv skogsmark och att det idag går att söka bidrag för att sätta igen samma diken. Liknande förändringar gäller hagmarkmarksskogar som kunde göras om till produktionskog, men idag kan återskapas till betesmark genom bidrag.

– Lagar förändras relativt snabbt i förhållande till skogarnas omloppstider som är på 70 till 100 år, säger Ingvar Björk.

Han säger också att många skogsägare upplever att myndigheterna tar beslut om skogarna över huvudet på dem, bland annat genom att göra inventeringar utan att ägaren vet om det.

– Jag är övertygad om att de flesta vill samarbeta om de bara blir tillfrågade, säger Ingvar Björk.

Han berättar att vissa löser ­problemet genom att gallra i gammal skog bara för att undvika att den blir nyckelbiotop i framtiden.

– Jag tror att det skulle vara bättre samhällsekonomiskt att lämna alla naturvärden på statlig mark, säger Ingvar Björk.

Enligt Patrik Karlsson, som är distriktschef på Skogsstyrelsen i Gävle, är det bara en procent av all privatägd skog i Gävleborg som klassificeras som nyckelbiotoper. Men även andra naturvärden ska sparas.

– Som skogsägare ska man ta naturhänsyn vid avverkning, säger han.

Patrik Karlsson säger också att det är kort väntetid för att få ersättning för skyddade nyckelbiotoper och att Skogsstyrelsen betalar ut marknadsvärdet plus 25 procent.

– Det är ingen lång kö, man får ersättning inom ett till två år, säger han.

Ersättningen betalas ut genom ett prioriteringssystem där bland annat de som har många nyckelbiotoper i sin skog går före.

Skogsstyrelsen betalar bara ut ersättning till skogsägaren för de områden som är formellt skyddade. Men om inte nyckelbiotopen har något beslut om biotopskydd går den inte att sälja.

– Det beror på branschens eget certifieringssystem och är inget vi styr över, säger Patrik Karlsson.

Certifierade skogsbolag köper inte virke från områden med nyckelbiotoper, även om skogsägaren har fått tillstånd att avverka. Vid avverkningen ska den privata skogsägaren ha god kännedom om både natur- och kulturvärden i sin egen skog. Men att det kan vara svårt att själv se vad som är en nyckelbiotop.

– Det finns bara ett fåtal personer som kan till exempel alla mossor och lavar, säger Ingvar.

Själv har han arbetat i skogen hela sitt liv och tittar mer på helheten för att bedöma vilka områden som har höga naturvärden eller nyckelbiotoper.

För att försäkra sig om vad skogen innehåller och vilka platser som kan avverkas går det att upprätta en skogsskötselplan. Planen ger möjlighet för skogsägaren att få en certifiering som i sin tur garanterar att virket går att sälja vidare till de stora skogsbolagen.

– I planen delar man in skogen i områden med till exempel höga naturvärden, gallring och föryngringsavverkning, förklarar Ingvar Björk.

Genom att sedan följa planen för skötsel av skogen behöver ägaren inte råka på några överraskningar.

Förra veckan hade Skogsstyrelsen en internationell konferens i Norrbotten. De demonstrerade ny teknik med laserskanning av skogar. Besökarna fick bland annat prova på att köra drönare och se hur skogsägare kan använda bilder och digitala uppgifter i sitt dagliga skogsbruk.

De visade också hur det svenska skogsbruket kan kombinera hög tillväxt med miljöhänsyn.

Till hösten ska Skogsstyrelsen starta en ny inventering av nyckelbiotoper.

– Det är ett uppdrag som vi har fått av regeringen, säger han.

Skogsstyrelsen gör kontinuerligt inventeringar av skogarna för att identifiera nya nyckelbiotoper. Dessutom görs fältbesök på ungefär fem procent av alla avverkningsanmälningar, men bara en liten del av dem innehåller nyckelbiotoper.

Naturskyddsföreningen tycker att för få nyckelbiotoper registreras och skyddas. De menar att många oregistrerade nyckelbiotoper avverkas på grund av att de inte har något formellt skydd. En del medlemmar arbetar därför ideellt för att kartlägga skyddsvärda skogar och det kan vara uppskattat.

– En del av skogsägarna blir jätteglada när de får reda på att de har nyckelbiotoper i skogen, men de hör inte av sig lika ofta, säger Patrik Karlsson.

Annons: