Slår för framtida kunskap och arter

Textstorlek:

– Det känns angeläget att uppmärksamma slåtter när gräsmattorna brer ut sig. En gräsklippare går på fossila bränslen, låter illa och dödar marken, säger Yngve Gunnarsson som nyligen var med och arrangerade en slåtterdag i Ockelbo.

Annons:

Ritsch, ritsch, ritsch låter det rytmiskt över ängen intill Wij trädgårdar när ett antal personer låter liarna svepa genom gräset. De har olika liar och olika stilar där de går fram.

En bit bort vänder och räfsar andra i gräset och en häst körs för att samla ihop gräset till de traditionella höhässjorna.

Idylliskt, kan tyckas. Men Yngve Gunnarsson på Eko-torget menar att det är nödvändigt med en slåtterdag. Både för artrikedomen i ängen och för att kunskapen om hur gamla redskap används förs vidare.

– Med tanke på den omställning vi står inför, att inte elda med fossila bränslen, behöver vi titta på vilka metoder vi ska välja istället. En del traditioner bör bevaras så att vi kan se vilka metoder och redskap vi behöver lära oss använda igen, menar han.

Eko-torget och Naturskyddsföreningen arrangerade slåtterdagen som hölls samtidigt som Wij trädgårdar hässjade hö på ängarna mellan herrgården och valsverket.

Lage Bergström var på plats och berättade mångfalden av växter och djur han har på gården i Åsmundshyttan. Här har marken hävdats med lie i många, många år och Lage har dokumenterat och lärt sig om otaliga växter och insekter. Några av arterna presenterar han i sin bok Livet omkring oss.

Liesmeden Mattias Helje från Lima och ängsvårdaren Mattias Ahlstedt från Bjursås visade olika lieblad, slipar, sliptekniker, orv (skaft) och räfsor. De hjälpte även till med tekniken.

– Jag tycker det är svårt, säger Denise Fahlander som var med och arrangerade dagen.

Hon har varit med vid Naturskyddsföreningens slåtterdagar i länet, men har inte hittat tekniken för att slå med lie. Den här dagen hade hon sin morfars gamla lie med sig.

– Den har fått nytt blad idag och jag har fått hjälp med rätt vinkel och rätt slipning, säger hon och tar tag om det gamla orvet.

Mattias Ahlstedt ställer sig bakom henne och fattar om lien och svingar lien i en cirkelrörelse för att Denise ska känna hur hon ska använda kroppen.

– Det heter ”slå med lie”, men när man gör rätt ska bladet svepa genom gräset så att stråna skäras av, beskriver Mattias.

– Slå helst på morgonen när gräset är saftigt och är lätt att skära av, fortsätter han och menar att det är viktigt att anpassa redskapen efter den som ska använda dem.

– Det gör det både lättare och roligare.

Mattias Helje tillverkar liar i sin smedja, både orv och blad. Precis som det gjordes förr, när slåttern var en nödvändighet, kan han göra redskapen som användaren vill ha dem.

– Det ska kännas rätt och glöm inte att räfsan är minst lika viktig som lien, säger han och förklarar att gräset måste bort från ängen om det är artrikedomen man vill åt.

Allan Edblom slåttar i Nordanstig och har gett sig på att ta fram den optimala räfsan.

– Den ska ha överbett, säger han och visar hur viktig bågen och längden på pinnarna är för att lyfta och få med sig gräset.

Allan berättar att slåttern var ett bra datingtillfällen för drängar och pigor.

– Drängarnahade koll på hur pigorna räfsade. Hade de en tapp i luften i taget var hon inget att ha, hade hon två tappar var det bra, men kunde hon hålla tre tappar i luften samtidigt var det något att satsa på för ett framtida äktenskap.

Denise Fahlander konstaterar att intresset för slåtter ökar och att allt fler avsätter en del av gräsmattan till äng.

–  Det behövs inte stor plätt och det är ju tidsbesparande eftersom man bara behöver slå en eller två gånger om året. Hur många gånger per sommar klipper du med gräsklipparen, frågar hon retoriskt.

Om slåtterdagen kommer tillbaka som arrangemang är oklart, men Eko-torget har redan flera ”eko” arrangemang inplanerade. Bland annat en dag om ekobygge den 23 augusti.

Annons: