Solstol(l)iga semesterfunderingar

Textstorlek:
Annons:

I skrivandets stund sitter jag i min solstol och njuter av solens värmande strålar. Det tycker jag att jag kan unna mig eftersom jag har gjort en sensationell upptäckt som kan revolutionera den svenska arbetsmarknaden.

Jag har slagit upp ordet semester i min ordbok, där står det att ordet semester kommer från latin och betyder sex månader. Det är det jag har tyckt under hela mitt yrkesverksamma liv, att semestern i Sverige är för kort.

Enligt ordboken menades ursprungligen med semester en undervisningsperiod på sex månader, en termin. Vissa ämbeten i Romarriket varade i sex månader, en semester, om arbetet innebar att man hade semester framgår inte men jag vet av egen erfarenhet att statlig anställning idag inte är det samma som semester.

Min fortsatta läsning i ordboken om ordet semester förtog mycket av min glädje över mina nyvunna kunskaper. I boken står det att i Sverige har ordet kommit att betyda betald semester, inte en stavelse om sex månaders semester.

Det är bara att beklaga att översättarna inte kunde latin när den första semesterlagen skrevs. Men det mesta går att rätta till.

Ursprung är viktigt står det att läsa både här och där, maten ska ursprungsmärkas, vi själva letar ibland efter vårt ursprung och ofta är vi stolta och vårdar vårt ursprung. Jag tycker att samma bör gälla för ord, som semester.

Från och med nu tycker jag att ordet semester ska få tillbaka sin ursprungliga betydelse, sex månader.

Men inte ens jag tycker att allt ska förbli vid det ålderdomliga. En mix av gammalt och nytt blir bra. Låt oss kombinera den svenska översättningsmissen och den ursprungliga latinska betydelsen. Då blir det sex månader betald semester.

Frågan är va jag skulle ta mig för om jag hade sex månader betald semester. Mina nerver skulle inte stoppa för att bara sitta i solstolen och sola under alla sommarmånader. Visser­ligen tycker jag om att sitta i solstolen och sola, efter en stund blir jag dåsig och i det tillståndet lätt filosofisk, som nu.

Varför sitter man i solen och utsätter sig för risken att få hudcancer? För att bli brun säger den som inte tar sig tid att tränga in i livets stora frågor.

Jag som inte kan leva utan att räta ut så många som möjligt av livets stora frågetecken är nyfiken på varför vill man bli brun?

Troligtvis finns svaret i människans forntid och det kan mycket väl handla om signaler. Är man brun visar man att här kommer en som är van att vistas ute i jakten efter föda. Med andra ord kan det handla om att med att vara brun ville man visa sig attraktiv i jakten på en partner.

NU håller jag tummarna för att de som bestämmer om vår semester läser dessa rader och tar till sig hur lång en semester egentligen är.

Anders ”PIDDER” Pedersén

Annons: