Forskning om lokala härmapor prisas

Schimpanshannen Santino i Furuvik har varit med om många forskningsstudier – bland annat en om att härmas. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX
Textstorlek:

Om en schimpans och en människa härmar varandra, vem är en härmapa? Finns det folk som inte läser produktmanualer? Svaren på det, och flera andra udda forskningsinsatser, uppmärksammades när årets Ig-nobelpris delades ut vid Harvarduniversitetet i USA.

Annons:

Ignobel delas ut varje år till forskning som vid första anblick kan förefalla lite löjlig, men som kan visa sig banbrytande och nyskapande.

Årets ceremoni, den 28:e i ordningen, inleddes traditionsenligt med att publiken uppmanades att kasta pappersflygplan upp på scenen.

I år belönades bland annat en undersökning av hur åkturer på bergochdalbanor kan påskynda förloppet för att få ut njursten, huruvida det är effektivt att använda voodoo-dockor för att hämnas på hemska chefer, och en studie som konstaterar att de flesta av oss hoppar över att läsa manualer till komplicerade produkter.

Bland pristagarna återfanns flera svenskar. Bland annat prisades en studie från Lunds universitet och Furuviksparken, om hur människor och schimpanser imiterar varandra. Tomas Persson genomförde studien tillsammans med Gabriela-Alina Sauciuc och Elainie Madsen. Han säger till TT att det var en i högsta grad seriös studie.

Forskargruppen undersökte, eller tjuvkikade på, hur besökare på Furuviksparken betedde sig framför apor och antecknade allt som människorna och schimpanserna gjorde.

– Det viktigaste var att se vilken effekt det här hade och då såg vi att de höll i gång interaktionen mer när de imiterade, och att det underlättade fortsatt lek mellan arterna.

Det visade sig att människor och schimpanser härmas lika mycket. Ungefär var tionde gest kopierade den andra artens handlingar.

Imitation hos djur har länge ansetts handla om inlärning, men det har varit svårt att förklara hur en sån imitationsförmåga skulle utvecklas evolutionärt.

Här visade sig imitation ha en social och kommunikativ funktion som gör att man kan tänka sig att den typen av imitation utvecklats först.

– Sedan kanske man kan lägga till en inlärningskomponent när detta väl finns på plats. Det blir en alternativ teori som man skulle kunna gå vidare med.

Tomas Persson ser också att man kan använda resultaten mer praktiskt.

– Nu är imitation något djurparkspersonalen gör rent spontant, men man kan tänka sig att medvetandegöra det och använda det som en strategi för att kyta an till djuren.

Svenskar var även inblandade i forskning som visar att vinexperter kan lukta sig till spåren efter en enda fluga i ett glas vin.

Som vanligt vid Ignobelprisutdelningar deltog flera tidigare riktiga Nobelpristagare.

Och som traditionen kräver hölls tacktalen korta. Överskrider pristagarna talgränsen på en minut kommer ett åttaårigt barn fram och skriker: ”Snälla, sluta! Jag har tråkigt”.

Annons: