Demokratin 100 år – värd att fira

Textstorlek:

Den 17 december 1918 togs beslutet om allmän och lika rösträtt i den svenska riksdagen. Det var ingen självklarhet att det skulle gå igenom. En orolig omvärld med revolutionära tendenser i flera stora nationer bidrog till beslutet. Konservativa krafter sa ja av nödtvång, medan liberaler och social­demokrater kämpade aktivt för en rösträttsreform.

Den tidens kanske viktigaste politiska parti, Bondeförbundet (senare Centerpartiet), lyckades genom demokratiskt gräsrotsarbete skapa trygghet och välstånd på den svenska landsbygden. Utan bonderörelsen hade inte demokratin lyckats få så bra fäste som nu blev fallet.

Från en utgångspunkt är demokrati bara ett sätt att fatta beslut som ger alla myndiga medborgare tillfälle att vara delaktiga. Exakt hur besluten tas och rösterna fördelas finns det flera olika modeller för. Men en välfungerande demokrati inkluderar så mycket mer än enbart röstandet och bildandet av majoriteter.

Den främsta och viktigaste förutsättningen är rättsstaten och lagstyret (rule of law). Det är principen om att alla människor och institutioner, inklusive riksdag, regering och myndigheter, är underställda och ansvariga inför lagen. Lagstyre utgör ett effektivt skydd mot godtyckligt styre.

Yttrandefrihet och rätten att bilda vilka föreningar och sammanslutningar man vill, inklusive politiska partier, hör också till demokratins fundamenta. I yttrande- och tryckfrihetens förlängning ligger möjligheten för fria och obe­roende medier att granska makthavarna.

Ett beklagligt smolk smög sig in i glädjebägaren av demokratins högtidlighållande 2018. Det var en debattartikel publicerad samma dag som hundraårsdagen av den svenska demokratins födelse inföll. Tre barnläkare, Per Hedman, Hugo Lagercrantz och Bengt Lagerkvist, menade i Expressen att barnfamiljer borde få en extra röst i de allmänna valen!

Deras argument är att barnen saknar röst och inflytande. Men fakta talar i motsatt riktning. Barn har aldrig haft så mycket inflytande som i vår tid. Att rucka på principen en (myndig) medborgare, en röst, vore snarare att göra demokratin en otjänst. Barns rättigheter kan tillgodoses på andra sätt än att ge föräldrarna en dubbel röst på valdagen. De tre läkarna borde kanske hålla sig till medicinen och inte ge sig in på statsvetarnas område.

Därmed inte sagt att folkstyret saknar brister. Sverige har till exempel ingen konstitutionell domstol som kan avgöra huruvida beslut tas i enlighet med grundlag och inter­nationella fördrag. Vi har lagrådet i riksdagen, som har en liknande roll, men som saknar befogenheter och alltför ofta körs över.

Ändå: på det stora hela har vi en väl fungerande demokrati, väl värd att fira och flagga för!