Vi köper hellre än lagar

Visst finns det lagare kvar, men trasiga saker åker oftast i soporna. Foto: Getty Images/iStockphoto
Textstorlek:

Begagnat – nja, inte så gärna, hellre sprillans nya prylar. Andrahandshandlandet minskade under 2017, och svenskarna är inte så intresserade av laga trasiga saker, enligt en färsk rapport. Men i Gästrikland kan intresset öka genom en ny kurs på Västerberg.

Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet visar att vi mer sällan handlade begagnat under 2017, 2,7 gånger per svensk och år, mot 3,6 gånger under 2016.

Reparationerna har också minskat rejält. 2008 lade vi i ­genomsnitt 88 kronor på olika slag av reparationer.

Nu är summan nere på 59 kronor per svensk konsument och år.

– Vi har specialbeställt data från SCB om antal second handköp och hur mycket vi lägger på reparationer, säger Magnus Roos vid Göteborgs universitet.

Siffrorna talar för att vi i första hand köper nytt i stället för begagnat, och också hellre ersätter sådant som är trasigt med nya prylar hellre än att laga.

Tidigare har vi köpt mer begagnade varor under ekonomiska kriser, exempelvis vid finans­krisen. Men sedan började andrahandsköpen minska igen, berättar han.

– Det talas mycket om att vi ­behöver reparera och återanvända, och att vi behöver en mer cirkulär ekonomi. Det verkar därför som om det finns ett miljöintresse i samhället, konstaterar Magnus Roos.

– Fast det tar tid att ändra ett beteende. De här siffrorna från SCB visar att vi inte är där ännu, säger han.

I Gästrikland kommer Västerbergs folkhögskola att öka både kunskaperna och intresset redan i vår, med distanskursen Textilt återbruk.

Den handlar om många olika sätt att ta till vara på slitna tyger.

Eleverna ska bland annat lära sig att färga med hushållsrester och att använda gammalt tyg till att göra inredningsdetaljer som korgar och mattor.

De får också lära sig flera olika tekniker för att laga kläder.