Hedesunda – mitt i världen

" Huset är tillräckligt litet, skogen finnns där bakom och för övrigt börjar jag bli så gammal, att det räcker att leva på fantasi - nästan."
Textstorlek:

Det är väl klart att just Hedesunda är världens centrum, för här bor ju jag.
Alltså är Hedesunda världens centrum just för mig.
Det var inte meningen att jag skulle hit – men det blev så – tack och lov, för här har jag funnit mig tillrätta.
Min stora dröm som ung var att bo ensam i ett torp i skogen.
Med lite fantasi är den drömmen uppfylld, om man bortser från att stora vägen
snuddar tomtgränsen, att landskapet är helt platt, att Dalälven ligger många kilometer bort och att det faktiskt finns grannar.
Helt ensam är jag inte heller.
Men ändå – huset är tillräckligt litet, skogen finnns där bakom och för övrigt börjar jag bli så gammal, att det räcker att leva på fantasi – nästan.
Sen är det ju så att man ska inte ha allt. Det finns ingenting att längta till då.
Fast i dag längtar jag väldigt mycket till att få plantera, så frön och riva i gammalt gräs, det vill säga vårdrömmar.
Samtidigt är jag en typisk vintermänniska, född i januari, vattuman. Enligt
stjärntydarna är jag en som befinner mig en aning före andra människor
och således har dom lite svårt att hänga med, när jag sätter igång med mina projekt. Dessa projekt är ofta lite konstiga i andra människors ögon.
När jag inte har något fantastiskt projekt på gång, kan jag försjunka i grubb-
lerieroch helst av allt vilja vara ensam och isolerad. Då går jag gärna ut i skogen och studerar naturen.
Telefonskräck har varit ett problem sedan länge. Bara en sån sak som att
ringa till nån och inte veta vem som svarar, har gjort att jag inte ringt alls.
Dålig självkänsla är en annan sak, som plågat mig.
För övrigt är jag bara förvånad över att jag lyckats komma över 70 år. Jag,
som inte skulle bli en dag över 50 år och inga barn skulle jag ha och att
gifta sig – nej, inte jag inte.
Och som det blev…. Fyra barn och gift sedan många år, och lever gör jag
fortfarande.
Man vet aldrig hur det blir, om det blir eller varför. Bara att hänga med, så
länge man kan.
Heja Hedesunda
hälsar: