"Stora stygga vargen"?

Textstorlek:
Annons:

Ett vackert rådjur berättar i sista dödsryckningarna:

Jag och min käresta var ute på söndagspromenad. För sent upptäckte vi några män med konstiga förlängare och insåg genast deras onda avsikter. Plötsligt small det och smärtsamma kulor for in i min kropp. Efter någon sekund small det igen och jag fick ännu fler kulor i min redan sargade kropp. Jag kunde dock stå på benen och rymma från det livshotande området. Smärtan tilltog och blev på gränsen till outhärdlig, men jag lyckades undgå att bli dödad där i åkerkanten.
Jag kände svagheten komma i min kropp, samtidigt som jag såg de elaka männen fara runt i sina bilar och leta efter mig. Dom släppte t.o.m. hundar som skällde. Förmodligen ville de döda mig också. Hela eftermiddagen lyckades jag dock hålla mig undan, trots att jag blev allt svagare och med tilltagande smärtor. Hela natten låg jag gömd, men var fruktansvärd rädd att männen eller hundarna skulle hitta mig. Min käresta fanns heller inte hos mig efter att hen i panik springit iväg åt ett annat håll.
Dagen efter lyckades jag bara förflytta mig några stapplande steg. Stelhet och smärta gjorde att jag inte kunde hålla mig uppe. Det började så småningom flyga korpar och kråkor över mig och när jag vaknade efter att ha förlorat medvetandet en stund, så satt en korp och hackade i mina sår. När den gav sig på mina ögon, försökte jag återigen resa mig. Jag orkade inte och kunde heller inte värja mig mot korparna. En räv försökte också, men gav tillfälligt upp, attackerad av korparna.
Nu ligger jag här tredje dagen, ännu fler korpar och myror käkar på mig. Mitt medvetande är nästan obefintligt och jag kan känna hur jag långsamt närmar mig slutet. I ett töcken ser jag befrielsen komma när en varg (eller hund) dyker upp. Äntligen får jag komma bort från allt detta oerhörda som händer med mig. Jag dör den tredje dagen!

Bambi

Annons: