Storsatsning på honung

Textstorlek:

Till nästa år satsas 5,5 miljoner kronor på honung, fördelade från nationella honungsprogrammet. Bland annat handlar det om utbildning, men även på att utveckla en metod för att analysera och hitta falsk honung.
– Det handlar om så mycket mer än honung, säger Magnus Gröntoft på Jordbruksverket.

Annons:

nella honungsprogrammet, som i sin tur är en del av ett EU-projekt och förklarar varför det handlar om mer än den söta honungen om vi får ett samhälle med färre bin i luften.

– Det får konsekvenser för befruktningen av jordbruksgrödor. När det inte finns några bin minskar den drastiskt, säger Magnus Gröntoft.

Han tycker att vi har för få biodlare i Sverige.

– Vi vill ha fler biodlare och fler bisamhällen, men då måste det vara ett bra pris på honungen för att folk ska vilja hålla på med det. När priset dumpas och det kommer artificiell honung så skjuter vi oss själva i foten.

Därför tycker han det är bra att utveckla en analysmetod för att hitta falsk honung.

– Honung är en sockerart och lätt att blanda till från vanligt strösocker, och säljer man det blir det mycket billigare än riktig honung.

Hur stort problemet med falsk honung är vill Magnus Gröntoft inte uttala sig om. Men 2013 stoppade svenska myndigheter 19 ton falsk honung.

– Det här är ett problem i hela EU. Mycket kommer importerat från Asien, säger han.

– En marknad finns det ju eftersom många köper den här honungen, även om de är omedvetna om problemet. Den mesta honungen i svenska butiker är importerad för att vi inte har tillräckligt många biodlare i landet. Där måste vi komma i balans.

Birgitta Eriksson är ordförande för Julita biodlarförening och positiv till initiativet att analysera honung.

– Vi tycker att det är viktigt med äkta honung och att man vet vad man köper.

Däremot är det många som efterlyser flytande honung från de svenska biodlarna.

– De förstår inte att vi inte har flytande honung naturligt i Sverige, vi har inte den växtligheten.

Hon har märkt att biintresset har ökat i samhället.

– De sista två åren som vi har anordnat kurser har vi varit jättemånga. Nu senast var vi 20 personer, varav 13 nybörjare. Och de flesta av dem skaffar bin.

Även kunder som köper honung har blivit mer intresserade och frågvisa.

Det tycker Birgitta Eriksson är bra. Hon tror att vi behöver tänka om för att få en bättre miljö för bina.

– Bina pollinerar alla växter, det är det viktigaste de gör. Honungen är egentligen bara en god biprodukt. Utan bin skulle det gå mycket sämre för alla växter, säger hon.

– Vi motarbeter oss själva när vi slänger ut en massa saker i naturen, som den inte tål.

Hur sommarens honungsskörd ser ut skiljer sig mycket över landet. Det svala och fuktiga vädret har haft stor inverkan.

I mitten av sommaren rapporterades normalskörd på Öland och Gotland, men i övrigt kommer man som bäst upp i halva normalskörden.

I Gävleborg uppger biodlingsföretag i Hälsingland att man får cirka 20 procents skörd.

– Vädret har inte varit bra. Det har varit för kallt och regnigt, men fint och bra temperatur däremellan. Därför verkar det som att honungsskörden här blir normal, säger Birgitta Eriksson om läget för henne och hennes bin.

Nationella honungsprogrammet är ett treårsprogram och 2016 är sista året i denna period. Drygt 5,5 miljoner kronor har fördelats till knappt 50 olika projekt.

Eva-Lotta Eriksson

Annons: