Fästingarna känner redan suget efter varmt blod

En liten fästing tar sig fram på blad och gräs och registrerar koldioxid och värme från djur som passerar. Foto: Erlend Aas/NTB/TT
Textstorlek:
Annons:

Det är dags att börja undersöka kroppen igen efter vistelser i det gröna, nu när fästingarna kommer fram ur marken. Men de blodsugande krypen föredrar hårigare varelser – en människas nakna hud gör dem förvirrade.

Temperaturer över fem-graderstrecket några dagar i rad är tillräckligt för att fästingarna ska krypa upp ur sin dvala några centimeter under marken.

Fästingsäsongen är som mest intensiv från april till en bit in i juni, sedan blir det för torrt för fästingarna.

– De måste passa på så fort det blir lämpligt väder, konstaterar Lars Lundqvist, docent i systematisk zoologi vid Lunds universitet.

Uppe på grässtrået eller bladet använder sig fästingarna av -avancerade organ för att registrera koldioxid eller värme från djur som passerar.

När de klamrar sig fast väntar de sig en hårig miljö och navigerar gärna mot halsen på djuret -genom att gå mothårs.

– Om det är en människa så fattar de först inte riktigt var de hamnat, de känner inte igen -miljön och blir lite konfunderade, säger Lars Lundquist.

I förvirringen kan personens lukt förmodligen bli avgörande för om de biter sig fast eller inte. Fästingar tycks nämligen -föredra vissa kemiska dofter framför -andra.

Därför kan det vara en bra idé för den som upplever sig som en fästingmagnet att stryka på lite extra insektsmedel.

Bästa skyddet är annars att ha täckande klädsel när man rör sig i skog eller högt gräs.

Har en fästing ändå bitit tag och satt sig fast i huden, bör den avlägsnas så snart som möjligt.

Helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare, skriver 1177 vårdguiden på sin hemsida.

Försök att få tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut.

Hela krypet ska med ut, men blir små rester kvar ska man -lämna bettet i fred så att det inte irriteras. Kroppen stöter -oftast bort resterna själv.

Tvätta bettstället med desinfektionsmedel eller tvål och vatten.

Den fästingart i Sverige som -suger blod från människor Ixodes -ricinus.

Arten utvecklas i tre olika -stadier. Honan lägger sina ägg i en stor klump och när de kläcks blir de larver, som ofta blir kvar på samma plats.

Larverna blir omkring en halv millimeter långa och har sex ben.

För att utvecklas till nästa -stadium måste de hitta ett värddjur att suga blod från.

När de sugit sig fulla ramlar de ner på marken och ömsar skinn och övergår till nymfstadiet.

Då har de utvecklat ytterligare ett benpar och vuxit ytterligare till cirka en millimeters längd.

Efter ytterligare en blod-sugning kan nymfen bli vuxen. Honorna är då två–tre millimeter långa och behöver ytterligare blodmåltid innan hon kan lägga ägg.

Mattias Mächs/TT
Agnetha Brolin

Annons: