Högtryck på katthemmet i Valbo

Textstorlek:

​Under sommaren är det ett extra högt tryck på Gästrike Katthem i Valbo. Hemmet adopterar bort uppemot hundra katter per år.
– Vårt mål är att höja katters status rent generellt, berättar Helena Lång, ordförande för katthemmet. 

Annons:

På katthemmet i Valbo hörs eller syns en katt var man än befinner sig. Under besöket kommer det titt som tätt fram en nyfiken krabat och hälsar.

Den 8 augusti är det den internationella kattdagen, men här är det deras dag året runt.

Helena Lång, ordförande för föreningen, berättar att katterna väljer själva vilka de vill bo med.

En av katterna som stryker runt vill till exempel inte alls bo i inackorderingsrummet de har, utan helst i köket. Det stora vattenglaset som står på köksbordet är hennes.

– Här bestämmer katterna väldigt mycket. Vi säger inte fy om de hoppar upp på bordet men sen är det upp till dig om du vill att de ska smaka på din mat eller inte, skrattar Helena Lång.

Katthemmet har funnits sedan år 2002 och är en helt ideell förening.

De har tillstånd för att ha tjugofem katter på hemmet och kan hjälpa till med omplacering, rådgivning och inackordering.

– Vi försöker hitta bra hem där de har en sund syn på katter och andra djur. Vi vill att de ska ha samma vision som oss, säger -Helena.

I höstas höll katterna på att bli bostadslösa när föreningen var nära konkurs.

– Vi visste inte om vi skulle få bli kvar och vi stod lite på ruinens brant, säger hon sorgset.

Att driva katthemmet kostar drygt 20 000 kronor i månaden. Då handlar det om kattsand, mat, hyra, försäkringar och kostnader för veterinärbesök.

Förra året gjorde de av med 210 000 kronor bara hos veterinären.

– Det kostar väldigt mycket att driva ett katthem, berättar -Helena.

Just nu är det dock ingen panik vad det gäller ekonomin.

Bland annat lyckades de samla in 170 000 kronor när de gick ut på Facebook att de behövde hjälp. Händelsen uppmärksammades dessutom i Expressen.

Pengar får de även in från donationer, medlemsavgifter och loppisen de har nästan varje lördag under sommaren.

– Är det ett par hundra som skänker tjugo kronor räcker det långt till veterinärskostnader.

En av anledningarna till att det är ett särskilt högt tryck på katthemmet under sommaren är för att det kommer in mycket inackorderingar, eller sommarkatter som hittats.

Dock är det inte den typen av sommarkatter som var vanligt förr i tiden.

– Förr hyrde man en liten stuga av en bonde och tog en kattunge som man lämnade. Riktigt så är det inte nu. I dag är det väldigt ofta så att man slänger ut sin katt när man åker på semester, förklarar hon.

Många av katterna som kommer in till katthemmet har en svår bakgrund.

– Vissa kommer från ren misär. Det kan vara katter som gått ut länge och inte orkar hoppa upp på en stol ens för att de är så utmärglade. Det är sånt som berör en mest, menar hon.

I vissa fall handlar det om ägare som separerat och ingen kan ta hand om katten. Andra gånger kan det vara par som fått allergiska barn.

– De katterna har ofta en grundtrygghet för att de varit på ett bra ställe.

Helena förkarar att de flesta katterna trivs ihop. Nästan alla rum på katthemmet har rastgårdar med nät omkring sig. När det är någon på plats får de springa runt och mingla.

– Vi tycker att det är viktigt att de får vara ute och ta lite luft.

De uppskattar alltid när folk kommer förbi med en burk tonfisk eller så, men katterna kan inte äta vad som helst eftersom det är viktigt att de får rätt mat.

På fredagar har de fredagsmys på katthemmet, då de får smaska på något extra gott.

– De tar inte skada av lite ibland. Vi kokar torsk, öppnar några burkar tonfisk eller en påse räkor och delar ut, förklarar Helena.

Helena berättar att de kan bli väldigt fästa vid katterna, att de är olika människor och får olika favoriter.

Allra gladast blir hon när de skygga katterna gör framsteg.

– Då blir man alldeles gråtfärdig. Eller när det är en katt som är på villovägar och vi hittar husse eller matte. Eller när de får ett nytt hem, säger hon med ett leende på läpparna.

Under besöket plockar en av hennes kollegor fram en bit skinka till de mer försiktiga katterna. Hon berättar att det är ett sätt att bygga kontakt och få dem mer sociala.

– Vi tar inte bort någon katt för att den är skygg eller beter sig på ett visst sätt. Vi tar bara bort dem om veterinären säger att katten är sjuk och lider, förklarar Helena.

På katthemmet har de som policy att inte avliva friska katter. Tar de bort en katt är det alltid i samråd med veterinären.

– Man blir väldigt känslomässigt engagerad. Ibland är det ett väldigt tungt jobb. Jag blir dämpad för att jag inte kan stänga av det här, menar hon.

När katthemmet är fullbelagt, och någon ringer och ber om plats åt en katt, måste personalen neka. Då är det vissa som skuldbelägger personalen, och hävdar att det är katthemmets fel om katten i fråga måste avlivas.

– Det var inte jag som skaffade katten. Vi gör det här är helt på frivillig basis, men det händer flera gånger, berättar hon.

– Då tycker man väldigt synd om katten. Sen hoppas jag att folk bara använder det där som ett hot.

Alla deras katter är märkta, försäkrade och vaccinerade.

– Det målet har vi nått upp till. Det har vi råd att göra. Vi försöker se till så att katterna får det bäst, säger Helena.

Anders Eklöf

Annons: