Länets S-toppar möttes

Åsa Lindestam, Raimo Pärssinen, Marie-Louise Dangardt, Carina Blank, Jörgen Edsvik, Elin Lundgren, Jan Lahenkorva, Eva Lindberg och Peter Kärnström med flera träffades i parken. Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

Jobben, utbildningen, integrationen och vården. Det var de stora frågorna när länets socialdemokratiska riksdagsledamöter, kommunalråd och regionråd träffades i Boulognerskogen, mitt mellan två val.

Annons:

Träffen syftade till att stämma av vad som pågår i kommuner, län och på riksnivå. De flesta deltagarna tog upp länets omfattande arbetslöshet.

– Vi har en lägre utbildningsnivå än i övriga Sverige, och högre arbetslöshet, konstaterar Patrik Lundqvist riksdagsledamot.

Regeringen satsar bland annat pengar i skolan, och på vidareutbildning för lärare. Ungdomsarbetslösheten ska sänkas med satsningen Delegationen för unga till arbete (DUA).

– Vi samarbetar med det i Hofors, Sandviken och Ockelbo. Vi har bland annat anställt 40 personer i äldreomsorgen, genom att omvandla timvikariat till fasta anställningar. Schyssta arbetsvillkor är viktigt, säger Peter Kärnström kommunalråd i Sandviken.

Integration och etablering diskuterades också flitigt.

Politikerna hyllade föreningslivets insatser för asylsökande.

– Regeringen har startat ett projekt som ska samordna de tidiga insatserna från föreningar, myndigheter med flera. Och så satsar vi på snabbspår in i arbetslivet för de som kommer hit, berättar Raimo Pärssinen riksdagsledamot.

Vilket stöd kommer föreningarna att få i integrationsarbetet?

– Vi har bland annat delat ut 200 miljoner kronor. Det finns en stark vilja att hjälpa, inom ABF och kyrkan och andra förbund. De ska få ökade resurser till det, säger Raimo Pärssinen.

– Vi skulle inte klara oss utan de ideella krafterna. Hos oss finns en pott att söka pengar ut, utöver föreningsstödet, för integrationssatsningar, säger Kerstin Almén kommunalråd i Sandviken.

För vissa orter har nya asylboenden inneburit en rejäl befolkningsökning, men servicen har inte alltid hunnit med. Exempel är Österfärnebo och Gysinge, där ideella krafter måste skjutsa när kollektivtrafiken inte räcker till.

När ska samhällsservicen komma ikapp?

– På regionen jobbar vi med att göra kollektivtrafiken mer flexibel, men det är ganska svårt. Vi upphandlar ett år i taget, så när det sker en förändring under året blir det knepigt, säger Jan Lahenkorva från regionens hållbarhetsnämnd.

När ska man kunna ringa och surfa på internet överallt?

– Det pågår en bredbandssatsning där 80 procent ska ha snabb uppkoppling till 2020, säger Raimo Pärssinen.

– Det där är väldigt viktigt också för vården. Vi tar fram digitala lösningar för att nå dem som bor längst bort, men de är också svårast att nå med uppkopplingen… Det blir lite sådär, säger Eva Lindberg ordförande i regionstyrelsen.

– Det finns fläckar på kartan där det är svårt att ordna uppkoppling. Men tekniken utvecklas hela tiden och snart kanske det är möjligt, säger Marie-Louise Dangardt kommunalråd i Hofors.

– Och vi tycker inte att det är acceptabelt att klippa fasta telefonledningar, innan det finns alternativ, säger Åsa Lindestam riksdagsledamot.

Representanterna från regionen lyfte fram vårdens satsningar på att sätta patienten i centrum.

Vad betyder det?

– Att vi ska vända på perspektivet. Nu fungerar systemet väldigt bra om du har en enda åkomma, men är du till exempel äldre och multisjuk går det sämre. Det ska vi ändra på genom att sätta patienten i centrum, säger Tommy Berger från regionen.

– Vi hämtar inspiration från företaget Kaiser Permanentes sjukhus i USA.

Regionledningens studiebesök i USA har kostat många miljoner kronor, och kritiserats kraftigt.

Är det värt pengarna?

– I högsta grad. Att ändra ett helt sjukvårdssystem är en lång process. Det gäller att vara uthålliga och flexibla.

– Ja, som sjuksköterska vet jag att det är jobbigt att förändra vården. Det är fullt sjå hela tiden, säger Eva Lindberg.

När blir ambulanserna bemannade?

– De är bemannade! Vi har god kapacitet, långt över miniminivån. Och statistiskt klarar vi nivåer som för ett år sedan, säger Tommy Berger.

Många anställda har lämnat ambulansen, efter förändringar som går ut på att personalen får räkna nattlig beredskap som jourtid. Under utryckning får de övertidsersättning.

Många av er talar om schyssta arbetsvillkor, är det här schyssta villkor?

– Det är centralt förhandlat. Personalen kan förhandla på nytt. Det är viktigt att politikerna inte lägger sig i arbetsmarknadens avtal. Parterna jobbar på sitt vis, och ibland blir det kanske inte så bra, säger Eva Lindberg.

Förändringarna på ambulansen skulle innebära en besparing på 4,5 miljoner kronor.

Kommer ni att klara besparingsmålet?

– Jag tycker att det är alldeles för mycket fokus på det där sparmålet. Grunden till det här var att ambulansen hade gått i taket med övertid, och något behövde göras. Det låter i media som att det är katastrof, men det är inte katastrof. Men nej jag tror inte att vi gör besparingen, säger Eva Lindberg.

En sista fråga, hur ska mjölkbönderna klara krisen?

– Det är svårt att svara på. Mjölkpriset styrs internationellt och är svårt för oss att påverka. Det finns ett program med 87 punkter som ska hjälpa bönderna, säger Elin Lundgren riksdagsledamot.

– Krisen drabbar framför allt unga bönder, som nysatsar och har stora lån. De som haft gård länge står stadigare. Men idén för att lätta upp lånen gick i stöpet, och det är ett stort problem om de unga mjölkbönderna inte kan fortsätta.

Annons: