Hotet mot flodkräftan

Signalkräfta liknar vår inhemska flodkräfta som är mörkare i färgen, men vuxna signalkräftor har även ljusa fläckar i ”tumgreppet” på klorna. Foto: Eva Kylberg/Azote
Textstorlek:

​Signalkräftan klassas som en invasiv främmande art inom hela EU eftersom den bär på kräftpest, en parasit som slår ut inhemska bestånd av flodkräftan. Sedan den 3 augusti gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor.

Annons:

De nya EU-reglerna innebär att det är helt förbjudet att sätta ut och odla signalkräftor.

Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram för signalkräftan med åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt.

Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald på Havs- och vattenmyndigheten, säger i ett pressmeddelande att flera felaktigheter spridits om de nya reglerna.

– Till exempel att levande kräftor inte får fiskas, säljas och transporteras. Så är inte fallet, men ytterligare reglering kan komma under 2017, säger Sofia Brockmark.

För att skydda den biologiska mångfalden i medlemsländerna har EU tagit fram en förordning som ska hindra spridningen av invasiva främmande arter.

Signalkräftan bär på kräftpest vilket slår ut det inhemska beståndet av flodkräfta. Kräftpesten kom till Sverige redan 1907, men spridningen av pesten och utslagningen av flodkräftorna ökade dramatiskt i samband med att signalkräftan importerades och sattes ut i stor skala på 1960- och 1970-talen.

– Det råder totalförbud mot utsättning av signalkräfta. Illegala utsättningar av signalkräfta är det största hotet mot flodkräftan som är rödlistad som akut hotad, säger Sofia Brockmark.

Signalkräftor svarar för huvudelen av kommersiellt fiskade kräftor i Vänern, Vättern och Hjälmaren med en landad fångst runt 200 ton under de senaste åren.

Signalkräftan är också av stor betydelse för fritidsfiske och den regionala turistnäringen i den södra delen av landet där den inhemska flodkräftan är utdöd.

Kokta kräftor bär inte på pest och för dem gäller inga nya regler för försäljning eller transport.

Sverige har redan genomfört en rad åtgärder för att förhindra spridning av kräftpesten. Det innebär bland annat förbud mot att sätta ut signalkräfta i vatten där den inte har förekommit tidigare, förbud mot att föra in levande sötvattenskräftor i landet och regler för kräftpestsmittade vatten.

– I Sverige drabbas upp till ett hundratal svenska vatteområden årligen av kräftpest och över 97 procent av flodkräftbestånden har slagits ut, säger Sofia Brockmark.

Signalkräftor finns vid omkring 4 000 lokaler, huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand. Men genom olagliga utsättningar förekommer den också i nordvästra Svealand och i ett fåtal vatten i Norrland. I Hjälmaren och Vättern finns bestånd av signalkräfta som är fiskbara för yrkesfisket.

Riskerna för spridning av signalkräftan i fisket kommer att ses över i arbete med hanteringsprogram och kan regleras ytterligare innan januari 2018.

Ytterligare åtgärder för att motverka spridning av signalkräftor kan bli aktuella i hanteringsprogram.

Programmet kommer att baseras på en riskanalys och tas fram i dialog med berörda parter och andra myndigheter.

Rose-Marie Eriksson

Annons: