Snart kan grannar boka samåkning via datorn

Anna Backlin är projektledare för Samåkning Gävleborg. Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

Om fler kan åka bil tillsammans, blir det lättare att bo på landsbygden. Det är tanken bakom regionens projekt Samåkning Gävleborg. Genom ett ytterst lokalt datorprogram ska förare och passagerare kunna hitta varandra inför avfärd.

Annons:

Projektet Samåkning Gävleborg ska snart börja märkas i Åmot, Oslättfors, och Torsåker. I trakterna kring Hassela i Hälsingland är det också på gång.

Anna Backlin leder projektet som går ut på att få fram en trygg, fungerade infrastruktur för samåkning.

– Det kan vara till stor hjälp för kommunikationerna på landsbygden, där det går få bussar eller inga alls, säger Anna Backlin.

De deltagande orterna använder ett datorprogram som heter Mobil samåkning. I det kan personer som bor på en ort boka in bilresor tillsammans.

För att åkturerna ska vara säkra är systemet slutet, och kan bara användas av de som bor på orten. En ortsbo som ansvarar för projektet kontrollerar alla som vill vara med.

I Torsåker ansvarar Agneta Frejd för samåkningsprojektet.

I Åmot är det Madelene Håkansson, och i Oslättfors Kerstin Moberg.

Tillsammans med andra på orterna ska de välja ut sträckor med hållplatser, ungefär som busslinjer, som ritas in i programmet.

När samåkningen väl är igång, sköts betalning från passagerare till förare med fakturor.

Enligt Anna Backlin finns många fördelar med ett samåkningssystem.

– Man sparar tid, som är en bristvara idag. Man sparar pengar genom att dela på resekostnaderna. Och så sparar man på klimatet, det är en viktig bit som vi jobbar mycket mer på regionen.

Projektet ska också öka rörelsefriheten på landsbygden, göra byarna mer attraktiva för inflyttning, öka tillgängligheten till samhällsservice med mera.

Och så ska folk ha trevligt.

– De som redan använder systemet, i andra delar av landet, uppskattar gemenskapen. Man lär känna sina grannar och får nya bekantskaper.

Gävle, Hofors, Ockelbo och Nordanstig är medfinansiärer i projektet. På två år går de in med 80 000 kronor var. Region Gävleborg satsar 320 000 kronor.

När kommunerna hakat på valdes de projektets första samåkningsorter ut.

– Torsåker kom med för att det passar för projektet. I Åmot och Oslättfors har man länge funderat på samåkning.

– Om någon annan ort i projektkommunerna är nyfiken på samåkning, är det bara att höra av sig.

På några av orterna kommer projektet att lanseras under hösten.

– I Åmot är det på gång den fjärde oktober, i Oslättfors lite längre fram. Men det betyder inte att man kan börja samåka direkt.

– Först ska ortsborna engageras och välja sträckor till programmet, till exempel Åmot-Ockelbo. Planen är att börja med stora stråk och lägga in fler sträckor senare.

Borde inte regionen fixa fler bussar istället?

– Allt sånt kostar pengar, och nu tyckte de här orterna att samåkning var ett bra förslag.

– Dessutom registreras resorna i datorsystemet, så att vi kommer att kunna se hur folk rör sig. Det kan bli ett underlag för arbetet med kollektivtrafiken.

– Samåkningsprojektet ska ses som en del av landsbygdsutvecklingen.

Annons: