De bygger ett hönshus på hjul

Eduardo från Mexiko håller koll när läraren Christian, Ekaterina från Ryssland och dalkarlen Toshihide från Japan sågar. Simon från Tyskland är på väg att hugga i. Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

ÖSTERFÄRNEBO Gotlandshönsen på Färnebo folkhögskola ska få en sommarstuga på hjul. Hönshusbyggarna kommer från Japan, Tyskland, Taiwan, Spanien, Mexiko, Afghanistan och Ryssland. De bygger frivilligt i utbyte mot mat, husrum och en annorlunda semester. 

Annons:

Åtta volontärer har enats om en plan.

Hönshuset ska bli två och en halv meter långt och en meter högt i nock.

– Halva taket ska vara hönsnät och halva ska täckas med plywood, förklarar Simon från Tyskland där han står lutad över två reglar.

Oliver från Spanien lyfter upp reglarna och lägger pannan i djupa veck.

– Det ska vara format som ett tält… Jodå, jag har gjort sånt här förr. Med penna och papper i skolbänken! Nu blev det plötsligt en massa vinklar, skrattar han.

Volontärerna är i Österfärnebo i en vecka.

De har hittat dit genom SCI, Service Civil International. Sverigedelen av den organisationen kallades tidigare IAL, Internationella arbetslag.

De samlar insatser och arbeten runt om i världen och engagerar volontärer som genomför dem.

– Jag valde ut fem projekt som verkade intressanta. Mitt förstahandsval var en grej i Tyskland, men där var redan två från Spanien med. Så jag fick mitt andrahandsval, här i Österfärnebo, förklarar Oliver.

SCI:s syfte är att verka för fred och solidaritet genom multikulturellt utbyte.

– Färnebo folkhögskola har samarbetat med dem av och till i många år, förklarar Christian Blue som leder arbetet på lägerveckan.

Under skolåret är han lärare på Omställningspiloterna, en ny kurs vars andra omgång börjar i september. Den handlar om hur samhällen kan anpassa sig för att utvecklas på ett hållbart sätt.

Österfärnebo är en utmärkt plats för en sådan kurs, enligt Christian.

– Orten kämpar för sin överlevnad men har stor potential. Här finns alla institutioner som behövs – skolor, företag, jordbruk och så vidare.

– Samtidigt är vi inte särskilt högt prioriterade av kommunen. Vi behöver hitta sätt att klara oss själva.

För att orter ska kunna öka graden av självförsörjande anser Christian att de som bor där behöver tänka kooperativt.

– Det kanske är någon som behöver en del av grönsakerna som vi odlar på kursen? Vi kanske kan odla något som Lundgrens bageri behöver? Så kan man resonera kring fler saker. Kan orten bli självförsörjande på energi med hjälp av solceller? Vad har vi mer för resurser?

Omställningskursen är lika bred som det låter. Den handlar bland annat om kommunikation, samarbete, energi, transporter, ekonomi, demokrati och självförsörjning genom minijordbruk.

Att driva jordbruk på en skola blir problematiskt när terminen tar slut.

Under sommaren har det inte funnits några elever som kan rå om odlingarna. Volontärernas insatser är alltså nödvändiga.

Redan under första dagen blev landen skördade och rensade.

Dag två handlar om det där hönshuset. Uträkningarna fortsätter.

– Det ska ha hjul i ena änden, mumlar Simon.

– Och stöttor i den andra. Dörren ska gå att fälla ned som ramp, förklarar Christian som kallats in för att hjälpa till med vinklarna.

Från hönsgården håller hönorna ett öga på Ekaterina från Ryssland och Toshihide, som kommer från Japan men bor i Dalarna, när de mäter och sågar plywood.

Ekaterina kör hårt med tre olika volontärprojekt i sommar.

Hon har åkt till Österfärnebo från Hommelvik utanför Trondheim, där hon under en månad arbetat i en bygemenskap tillsammans med handikappade.

– Vi målade hus, skötte trädgården och jobbade i stallet. Jag är väldigt förtjust i Norge och Skandinavien och letade projekt här, säger Ekaterina.

Hemma i Ryssland jobbar hon om engelskalärare i lågstadiet. Hon kallar volontärarbetet för personlig terapi.

– Jag kommunicerar hela året. Med barn, föräldrar och kollegor. Kommunicerar och kommunicerar! När sommaren kommer längtar jag efter att jobba hårt och göra nytta, skrattar hon.

Toshihide, som varit på volontärläger i Österfärnebo flera gånger, tycker att den sociala biten är viktigast.

– Jag är så nyfiken på nya människor från olika länder. Arbetet är trevligt, men after work är bäst. Vi har kvällsaktiviteter och umgås, säger han.

– Jag tänkte ordna origami, japansk pappersvikning, någon kväll. Det är en bra aktivitet för man kan prata öppet och ha det trevligt.

Gruppen får snart ordning på samarbetet och sågspånet flyger i ladan.

Om hönshuset blir klart snabbt, ska de också bygga en solcellsdriven torkugn.

Med lite tur kan de nya omställningspiloterna börja sin utbildning i september, med att skörda och torka grönsaker.

Vid det laget har volontärerna återvänt till sina hemländer, med mycket att berätta om veckan i Österfärnebo.

Ebba Pettersson

Annons: