Granskörden tar tio år

Gunnar skickar granar till hela Sverige och till många länder i Europa. Foto: Bodil Göthner
Textstorlek:

ÅMOT/SKÅNE Julgransodling kräver långsiktig planering och regelbunden skötsel. Gunnar Göthner är gammal i branschen och har en av Sveriges största odlingar.

Annons:

Julgransodlaren Gunnar Göthner växte upp i Åmot. Han började arbeta i skogen och fick så småningom ett vikariat på Domänverket i Skåne.

–Jag är skogsman från början och halkade in på ett bananskal, berättar Gunnar.

Domänverket ville plantera julgranar på prov och avsatte en liten yta att odla på. I arbetet på plantskolan upptäckte Gunnar snart att julgransodling inte alls fungerade som arbetet i skogen.

– Att odla julgranar är mer som att vara trädgårdsmästare, säger Gunnar.

Efter några år lade Domänverket ner sin julgransverksamhet och Gunnar fick möjlighet att arrendera marken tillsammans med några kompisar.

Till slut fick han köpa marken och hade planer på att öka odlingsytan med en hektar per år, men det var omöjligt i början. Jordbruksmarken var fredad och fick inte användas till vad som helst.

– Idag är det en helt annan sak, julgranar räknas som en jordbruksgröda. Jag behöver inte fråga om lov för att odla på jordbruksmark längre, säger Gunnar.

För att få täta, fina granar måste odlingarna skötas om. Plantorna behöver näring regelbundet och ogräset måste bort.

Om ogräset får växa fritt blir granarna glesa och kan få grenar som börjar en meter upp på stammen.

Granarna behöver också formklippas för att få rätt utseende. Dessutom behöver en del granar skyddas mot hungriga rådjur, vind och skadeinsekter.

Enligt Gunnar är det många lantbrukare som börjar med julgransodling, men som ger upp på grund av att granarna inte går att sälja i slutändan.

– Ofta är det nån som planterar granar i ett hörn på åkern. Sen åker han förbi med traktorn och tänker: ”Ja just det, granarna. Jaja, jag får rensa där nästa år”, säger Gunnar.

När några år har gått utan skötsel är det för sent att rädda julgranarna.

Vår svenska rödgran behöver omkring sex år på sig för att bli en färdig julgran, medan den lyxigare varianten kungsgranen behöver runt tio år för att bli leveransklar.

– Många bönder tycker att jag är galen som väntar i tio år på att skörda, skrattar Gunnar.

Trots att kungsgranen tar längre tid att odla har den vissa fördelar. Den lagrar vatten i stammen och klarar sig därför längre inomhus än rödgranen.

Kungsgranen barrar inte heller lika lätt och doftar citrusfrukt, vilket kan höja julstämningen i hemmet.

Idag äger Gunnar och hans fru 170 hektar mark där de odlar julgranar. De har en av Sveriges största odlingar och planterar upp emot 90 000 plantor per år.

I hela landet finns sammanlagt 450 hektar mark som används till julgransodling. De flesta odlare är småskaliga och använder i snitt 2,5 hektar.

Siffror från Jordbruksverket visar att odlingsytan har minskat med 20 procent de senaste två åren och att 60 företag har slutat med julgranar.

När branschen var som störst 2015, uppskattades den totala skörden till 2,8 miljoner julgranar av Sydsveriges julgran och pyntegröntodlarförening,

Gunnar ser de danska odlarna som sina största konkurrenter, men för att få mer kunskap och lära sig nya metoder åker han gärna över sundet. Danska odlingar är ofta storskaliga till skillnad från de svenska.

De flesta svenska julgransodlingarna ligger i södra delen av landet och någon enstaka i Västerbotten, men varför det inte odlas julgranar i Gästrikland har Gunnar inget svar på.

– Ingen aning. Jag hamnade i Skåne och odlar julgranar, men mitt hjärta är kvar i Ockelbo, säger Gunnar.

Marita Grufvik

 

Fakta: Julgranar 

Traditionen kommer från Tyskland och Schweiz, där julgranar funnits sedan 1600-talet. Den första kända julgranen i Sverige ska ha stått hos familjen Wrede-Sparre på Stora Sundby i Södermanland julen 1741.

Först under senare hälften av 1800-talet hade traditonen blivit utbredd i Sverige. Då var julgranarna ofta små. De ställdes på bord eller hängdes från taket.

I Tyskland blev julgranen problematisk på 1800-talet, när folk fixade gran genom att kapa toppen av stora träd. Tillväxten hämmades och därmed sågverksindustrin.

Därför var det också tyskarna som uppfann en konstgran, av ståltråd och gåsfjädrar, som lanserades 1845.

Källa: skogssverige.se

varldenshistoria.se

Annons: