Räknar regn och mäter snö

Sune Lang hämtar in mätstationen samma tid varje morgon året runt, och rapporterar mängden nederbörd till SMHI. Foto: Ebba Pettersson
Textstorlek:

OCKELBO Hur kan SMHI ange att snön är decimeterdjup i Ockelbo, när en tumstock sjunker ned en halvmeter i Säbyggeby?
– Den frågan får jag jämt, säger Sune Lang som mäter nederbörd i Gäveränge.

Annons:

Varje morgon klockan sju, åtta vid sommartid, hämtar Sune in en kanna nederbörd från mätstationen ute på gården.

Om kannan är full av snö eller is, ska det tina utan att något vatten dunstar bort.

– Då lägger jag på ett lock och så får det tina av sig själv. Det tar den tid det tar.

Vattnet slås upp i ett mätglas där Sune kan avläsa nederbördsmängden på tiondelens millimeter. Reslutatet rapporteras Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI).

Sune kollar också snödjupet varje morgon, då på centimetern med en tumstock.

Det måttet är inte alltid det samma som tumstockarna visar i Säbyggeby, Böle eller kanske Mo.

– Då blir det diskussioner! Ofta har de mätt på förmiddagen. Det kan ha gått fyra timmar mellan min mätning och deras!

– Nederbörd kan vara väldigt lokal, dessutom. Det såg vi för några veckor sedan på väg 303, när det var olyckor med två bussar och en lastbil. Halkan orsakades av underkylt regn som kom precis över vägen.

Sune rapporterar också om marken är bar, snötäckt eller någonstans där emellan.

Han anger vilken typ av nederbörd som kommer genom att välja bland flera varianter på SMHI:s blankett.

– Det är regn, duggregn, snö och hagel i olika kombinationer. Jag har inte ens sett alla. Ishagel och regn är väldigt ovanligt. Det betyder att det både haglar och regnar när det är minusgrader.

Ockelbo fick sin första meteorologiska mätstation 1944.

Observationerna togs emot av SMHA, Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt. SMHI bildades först 1945.

– Det var SJ som gjorde mätningarna, vid järnvägsstationen. Sedan har mätningarna flyttat runt på ett antal olika platser.

Själv såg Sune en annons på våren 1987. Då söktes en person som kunde ta över uppgiften att mäta nederbörd i Ockelbo.

Sune anmälde sin son.

– Jag tyckte att han kunde göra något för att förtjäna veckopengen. Han skötte mätningarna, under mitt överinseende, fram till 1991 då han började gymnasiet. Sedan tog jag över.

Vädret och årstiderna har förändrats sedan 1991. Isen lägger sig senare och lossnar tidigare. Snötäcket ligger inte hela vintern, det lägger sig och töar bort flera gånger om.

– Det beror på klimatförändringarna. Vi har fått tidigare vårar också. Blåsippor, vitsippor och tibast blommar samtidigt. Förr kom de en i taget.

– Jag har alltid bott här, och vi har tibast i närheten. När jag var barn kunde man åka skidor och se den blomma på snön.

Informationen som samlas in från väderstationer används inte bara till väderleksrapporter. Den är viktig för klimatforskning, vattenkraftsindustri, elproducenter med flera.

Som före detta ordförande i Bygg- och miljönämden i Ockelbo kommun har Sune flera gånger sett nederbördsdatan komma till användning.

– Statistiken är viktig för planering av områden. Man behöver veta till exempel hur vattenståndet påverkas av nederbörd.

Med några års mellanrum kommer SMHI förbi och kontrollerar mätstationen. Den ska stå på rätt plats och det får inte finnas några tak eller träd som stoppar regn eller snö. All nederbörd ska mätas.

– De kan också ifrågasätta resultaten, om de tycker att det är något som inte stämmer. jag har inte fått några anmärkningar de senaste åren.

Sunes station är Ockelbos enda manuella.

Det finns en automatisk station i Åmot som skickar data till SMHI, och så hämtar institutet hydrologisk information från Konstdalsströmmen.

Med andra ord så är det bara Sunes tumstock som mäter snödjupet i Ockelbo enligt SMHI:s regler. Det är därför det enda måttet som institutet samlar in. Ett trumfkort i snödiskussioner.

– Det är mina uppgifter som gäller. Punkt slut, skrattar Sune Lang.

Ebba Pettersson

Annons: