Tema: Kurser & Utbildning

Vindtunneln som rymmer Jädraås vindpark i miniatyr

Textstorlek:

GÄVLE I en diskret lokal på Brynäs finns en fungerande miniatyr av Jädraås vindkraftpark. Den står i en vindtunnel som är byggd för att testa hur byggnader och samhällen möter vinden. Bakom spakarna sitter Leif Claesson. Han har rått om den mycket ovanliga tunneln sedan den byggdes i slutet av 70-talet.

Annons:

Det susar i propellrarna när Leif Claesson varvar upp fläktarna. Jädraås vindkraftpark roterar så att vinden kommer från olika håll.

Miniatyrkraftverken snurrar för egen maskin och vänder upp rotorbladen mot vinden.

Modellen fungerar precis som sin förlaga, fast hela parken är inte med.

– Parken är väldigt stor med 60 vindkraftverk och det får vi inte plats med här. Vi valde ut den del som är mest kuperad och koncentrerad till modellen. Då fick vi plats med nio av kraftverken, säger Leif Claesson.

Han är forskningsingenjör vid Högskolan i Gävle. Vindtunneln är ett av högskolans laboratorier.

Hit kommer ingenjörsstudenter och gör laborationer. Doktorander gör tester till sina forskningsprojekt.

Forskare från hela världen besöker Gävle i månader i sträck för att ha tillgång till utrustningen.

Fast vindtunneln byggdes i ett helt annat syfte.

1976 flyttades Statens institut för byggnadsforskning (SIB) till Gävle. Året därpå började Leif jobba på myndigheten.

– Tunneln byggdes 1978-79 och jag var med när att vi ritade den. Då var den ett rent forskningsinstrument som skulle används till att testa vindförhållandena när man skulle bygga någonting.

Resultatet är än idag Sveriges enda byggnadsaerodynamiska vindtunnel.

Den är elva meter lång, tre meter bred och 1,5 meter hög. Den långa mätsträckan gör det möjligt att bygga upp en miljö som liknar verkligheten, så att vinden drar in mot modellen på samma sätt som den susar i Jädråas blåbärsris.

Runt om själva tunneln finns ett stort maskineri där två fläktar drivs av elmotorer. Det går att köra fläktarna upp till storm med en vindhastiget på 27 meter i sekunden.

Många modeller att testkörts här. En av de finaste föreställde av Gamla stan, Slussen och Södermalm i Stockholm.

– Den var gjord av gips och varje takpanna fanns med. Vi hade den här 1986 och testade hur -avgaserna skulle spridas ut en tunnel under Södermalm.

Tyvärr har det inte funnits något större intresse bland stadsplanerare för att testa vindförhållandena innan ett bygge.

–  Tanken var att till exempel arkitekter skulle kunna sätta modeller i tunneln och kanske konfigurera byggnader eller flytta dem att det skulle blåsa mindre där människor vistas. Men det visade sig att många hoppar över det steget.

– Det avsätts inte tid eller pengar för sådana tester.

Myndigheten SIB lades ner 1994. Tunneln togs över av högskoleutbildningar men är inte reserverad för forskare och studenter.

I somras och i höstas stod en pappmodell av Gävle Strand i tunneln. Gävle kommun ville testköra den tredje i etappen i bostadsbyggandet på Alderholmen, ute på uddens spets.

– Där ska det bli en väg som går i sicksack istället för raka gator ut mot vattnet, så det kommer att bli mindre blåsigt än i etapperna som redan byggts.

Leif sätter fart på tunneln igen, nu med öppna rutor på sidan. Han ökar vindhastigheten genom att öka fläktens varvtal – efter 40 år kännet han systemet som sin egen ficka.

På datorskärmen stiger gröna staplar när effekten ökar i varje kraftverk.

– I några blir det mindre effekt, vissa står lägre eller hamnar lite i lä bakom ett annat kraftverk. Det vore kul att tillsammans med vindkraftbolaget undersöka hur man kan rikta kraftverken olika för att optimera effekten.

Modellen av Jädraås vindkraftpark är ny. Den byggdes med medel från Ljungbergska stiftelsen och är till för att öka intresset för teknik bland barn och unga.

Det behövdes något roligt att visa upp för skolklasser på studiebesök.

– Än så länge har de flesta klasserna kommit från Engelska skolan, som vi har vägg i vägg. Snart ska det komma 200 elever, i mindre grupper, från årskurs nio.

Några barn från Ockelbo kommun har ännu inte kollat in modellen, men Högskolan i Gävle jobbar för att fler klasser ska komma på besök.

Vid besöket får de bland annat lära sig om energiproduktion och miljövänlig el. Äldre elever kan få lära sig om teknikutbildningarna som finns på Högskolan i Gävle.

–  Och så kan de stoppa in huvudet i tunneln, det brukar de tycka är roligt, ler Leif.

ebba pettersson

Annons: