Fiber på olika villkor

Textstorlek:

Sandnet uppger att samma regler ska gälla för alla vid fiberutbyggnaden, trots det ser villkoren olika ut för olika fastighetsägare.

Annons:

Fiberutbyggnaden på landsbygden bygger antingen på lönsamhet eller på finansiering från två stödsystem. Stöden kommer antingen från Tillväxtverket eller Jordbruksverket.

I en del av Årsunda där Sandnet bygger fiber finns ett finansiellt stöd från Tillväxtverket. Stödet täcker en viss sträcka längs några vägar i området.

Några hundra meter från fibersträckan bor Bengt Björk. Han väntade länge på ett erbjudande och ringde till Sandnet många gånger, men nu blir troligtvis både Bengt och grannarna utan fiber.

– Vi fick till slut ett erbjudande. Då skulle alla åtta vara med, men det är två som inte vill, berättar Bengt.

Jan Persson är affärsområdeschef på Sandnet och förklarar att det inte är något krav att alla åtta grannar ska vara med.

– Då handlar det om att få samma pris som de inne i stan, säger han.

Bengt Björk har varit engagerad, pratat med grannar och är aktiv i vägföreningen i området. Men alternativet som återstår är att gräva fiber själv. Det betyder att Bengt eller någon granne behöver vara projektledare som håller koll på elnätet, avlopp, anlitar en grävfirma och tecknar markavtal för grävningen.

– Sandnet sa ”Ni som bor på landsbygden känner väl någon som har grävmaskin”, berättar Bengt.

Det andra stora bredbandsstödet kommer från Jordbruksverket. Håkan Sundelin arbetar på Länsstyrelsen som handlägger stödet. Han berättar att det täcker ett helt område med alla boende inom projektområdets gränser och att det oftast är stora projekt som får stödet.

– Förut var ett stort projekt 5 miljoner, idag ligger det på 10-15 miljoner, säger Håkan Sundelin.

Han berättar att det även inom Jordbruksverkets stödsystem finns personer som hamnar precis utanför gränsen.

– Det är många som anser sig orättvist behandlade. Någon kan bo bara 250 meter bort, men det blir för dyrt att gräva, berättar Hans Sundelin.

Även om det flesta projekt är stora finns det möjlighet för föreningar att söka stödpengar. Men eftersom stöden betalas ut i efterskott kan en förening bli tvungen att ligga ute med 2-3 miljoner för att kunna genomföra ett fiberprojekt.

– Det här systemet har missgynnat små föreningar ute i periferin, säger Hans Sundelin.

På Åkerslundsvägen i Årsunda bor Stefan Hökdal. Han har en egen grävfirma.

På Sandnets hemsida står att alla företag i kommunen ska få erbjudande om anslutning till fibernätet, men 300 meter kan vara för långt. Flera av Stefans grannar räknas också som egna företagare, men de fick inte heller något erbjudande under försäljningsperioden. Då hörde Stefan av sig till Sandnet.

– Jag fick svaret att jag får gräva själv eftersom jag har grävmaskin, säger Stefan Hökdal.

Stefan måste gräva 400 meter över en stenig åker, bekosta sand och bortforsling av sten. Han har också fått villkoret att gräva till grannar som inte är intresserade av fiber.

– Det är ifall någon vill ha fiber i framtiden, säger Stefan.

Sträckan till en av grannarna innebär 100 meters extra grävning söderut och till en annan är det 70 meters grävning norrut. Det grävarbetet ska Stefan också bekosta för att få fiberanslutning till sitt hus.

– Jag kommer få en slang av Sandnet och när den är nedgrävd tar de över ägandet av nätet, säger Stefan.

Jan Persson på Sandnet menar att egna grävprojekt aldrig ska medföra extra grävning för den som ansluter sig till Sandnets nät.

– Det måste vara någon form av missförstånd med den han pratat med, säger Jan Persson.

Han säger att Sandnet vill att personer som gräver själva ska lägga ut kopplingar till fastigheter längs vägen till den egna tomten, för att de ska ha möjlighet att ansluta sig i framtiden.

Till en annan fastighet i Årsunda grävde Sandnet fiber ända fram till huset istället för till tomtgränsen som är brukligt.

– De började gräva på min mark utan tillstånd, först tänkte jag inte bry mig om det, säger Bengt Björkman som bor på Gavelstigen.

Sträckan för fibergrävningen på Bengts fastighet blev längre och längre och till slut ville han ha någon form av ersättning eftersom det saknades avtal om grävningen.

– Jag ville inte göra någon stor sak av det, så jag tog kontakt med Sandnet, säger Bengt.

Han berättar att Jan Persson kom hem till honom och att de diskuterade hur ersättningen skulle se ut. De bestämde att Sandnet skulle bekosta grävning av fiber fram till Bengts bostad som kompensation för grävningen på hans mark.

– Jag har en näringsfastighet med väldigt stor tomt, så vi kom överens om att min tomtgräns ligger vid huset, berättar Bengt.

Jan Persson säger att Sandnet strävar efter att följa samma regler för alla och att de inte använder sig av enskilda uppgörelser med grävning inne på någons tomt.

– Det är inget jag känner till över huvud taget, säger Jan Persson.

MARITA GRUFVIK

Mer om fiber på landsbygden:

Sandnet och Gavlenet hindrar konkurrerande internetleverantörer.

I mars drog sig IP-Only ur sin egen fibersatsning i Årsunda.

Fiberägarnas tidsramar krockar med svalt intresse från hushållen.

Annons: